Tagged: Forskning

En orsak till smärtkänsligheten

Smärta är en stor del av sjukdomsbilden vid IBS och det pratas ofta om en överkänslighet, en hypersensivitet när det gäller smärta och IBS. Det har gjorts flertalet studier på just smärta vid IBS och jag har skrivit om det tidigare här på bloggen, bland annat i inläggen Varför gör det ont?, CRP och IBS och Förändringar i hjärnan. Nu menar några forskare att de har hittat en orsak till den ökade smärtkänsligheten Researchers already knew that the bowels of patients with IBS contain larger quantities of the substance histamine, but the specific link with hypersensitivity had not yet been made. In IBS patients, histamine...

Mer om hjärnan

Jag har tidigare skrivit om kopplingen mellan hjärna och IBS, exempelvis i inlägget Förändringar i hjärnan. Häromdagen sprang jag på en studie som återigen visade på hur det skiljer sig mellan friska och IBS-patienter. Jag har tyvärr inte tid att gå igenom hela och översätta, men jag ville ändå dela med mig av studien. IBS patients have abnormal local synchronization of spontaneous brain activity in regions involved in visceral afferent processing, emotional arousal, and cognitive modulation. Combining rs-fMRI and ReHo analysis seems to be a valuable approach to investigate the neural basis of IBS. Läs abstraktet på: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26403620?dopt=Abstract

Blodprov, en verklighet

Nu har ett laboratorium gått ut med nyheten att IBSchek™ finns tillgängligt. Det är ett nytt blodprov som är framtaget för att hjälpa läkare kunna diagnostisera IBS snabbt. Blodprovet identifierar två stycken antikroppar: anti-CdtB och anti-vinkulin, som visat sig vara en indikation på IBS-D. Detta kommer presenteras mer genomgående på Digestive Disease Week 2015, och är första gången har forskare lyckats identifiera en organisk biomarkör för IBS som går att använda vid diagnosticering. Hittills har diagnosen varit baserad på symptomkriterier och lite av en uteslutningsdiagnos. ”Data from this study validates our long-held suspicion that IBS is caused by infection, by way of confirming anti-vinculin and...

Pektin mot IBS-D

Pektin är en kolhydrat, mer specifikt en polysackarid som finns i flera livsmedel såsom äpplen, päron och apelsiner. Det tillhör de lösliga fibrerna och har flertalet hälsoeffekter, exempelvis sänker det kolesterolet och har en prebiotisk effekt. En studie som pågick under juli 2011 till december 2013 undersökte huruvida Pektin kunde hjälpa vid IBS-D. Totalt 87 patienter rekryterades till en randomiserad kontrollerad studie. De delades slumpmässigt in i två grupper, en kontrollgrupp och en pektingrupp. Pektingruppen bestod av 46 stycken som fick 24 g pektinpulver per dag under sex veckor. Kontrollgruppen fick placebo och bestod av 41 peroner. Efter behandlingen undersöktes tarmens mikroflora och jämfördes mellan...

FODMAP inte överlägsen

Under UEG-veckan* presenterades väldigt intressanta resultat vad gäller kostbehandling vid IBS. En studie har gjorts för att jämföra traditionell kostbehandling och FODMAP vid IBS. 65 patienter med IBS från tre olika sjukhus här i Sverige delades upp i två grupper, en traditionell på 33 stycken och en FODMAP på 32 stycken, och fick äta enligt gruppens kostråd. Symptomgraden mättes med hjälp av IBS severity scoring system (IBS-SSS) i början och i slutet av studien. Resultaten visade sig vara väldigt lika mellan de två grupperna. 56 % i FODMAP-gruppen jämfört med 52 % i den traditionella diet-gruppen svarade på behandling och fick minskade symptom. Vad gäller...

Behandling mot buksmärta

IBS kan som bekant ge en mängd olika symptom, men när sjukdomen blir värre så brukar tarmproblemen och smärtan dominera. I gruppen med så kallad pain-predominant IBS så är det ofta som spasmolytika misslyckas med att ge tillräcklig lindring, och många blir tvungna att gå vidare till antidepressiva, mer specifikt tricykliska antidepressiva (ex Amitriptylin). De som trots det inte får någon smärtlindring hamnar ibland på KBT mot smärtan och kan få exempelvis Pregablin (Lyrica) som bland annat används mot neuropatisk smärta (Houghton, et al., 2007). Smärtlindrande såsom paracetamol ges även, men är väldigt sällan det ger någon effekt. Anti-inflammatoriska smärtlindrande ges också ibland, men eftersom...

GI-specifik ångest

Kritiken kring att vi erbjuds antidepressiva samt andra psykologiska behandlingsformer är något jag stöter på ganska ofta. Ofta ifrågasätts varför detta ges som behandling eftersom vi inte ”är deprimerade så vi får ont i magen”. Jag förstår förvirringen och ville därför skriva lite mer om något som kallas GI-specifik ångest, så att fler kanske förstår att det inte är helknäppt som behandlingsalternativ. Psykiska problem, särskilt ångestsyndrom är vanligt vid IBS. Panikångest, agorafobi, socialfobi, generaliserat ångestsyndrom och så vidare förekommer oftare hos en IBS-patient än hos en frisk människa. Jag har skrivit tidigare om hur psykologiska sjukdomar är ganska vanligt, hur det tycks hänga ihop med...

Mer om smärta

Om du är nyfiken och vill läsa lite mer om smärtsignaleringen vid IBS så rekommenderar jag denna: IBS Patients Process Gut Pain Signals Differently Patients with irritable bowel syndrome (IBS) cannot block pain signals from the gut as easily as those without the gastrointestinal condition, new research suggests

Varför gör det ont?

Det är många med IBS som frågar sig varför det gör ont, och hur det kan komma sig att det gör så ont trots att inga uppenbara fel finns. Det kan till och med vara en anledning till att en IBS-patient ifrågasätter diagnosen eftersom de inte riktigt får ihop nivån av smärtan med den allmänna bilden av IBS. Tanken ”Om jag har så här ont så måste det vara något stort fel på mig” är inte ovanlig och den är nog vanligare hos människor som fortfarande ser IBS som en slaskdiagnos. Varför det gör ont är även en fråga som intresserar forskarna. Det forskas intensivt...

Delta i klinisk studie

Är du kvinna som har fått diagnosen IBS-D,  då har du möjligheten att vara med i en klinisk studie. Läkemedlet som ska studeras heter Ibodutant och studien ska pågå i mellan 4-12 månader. Det är en dubbelblind studie, vilket innebär att hälften kommer att få placebo och ingen kommer veta om du får placebo eller Ibodutant. Studien görs i Göteborg, Lund, Stockholm och Uppsala, för kontaktuppgifter se längst ned. Tidigare studier på Ibodutant har varit lovande och visat sig hjälpa flertalet med IBS-D. Ibodutant, which has already proven to be safe and well tolerated in previous studies, has been shown to be effective on abdominal...