Probiotika
Probiotika
Ofta stöter jag som tarmsjuk på preparat som påstår sig vara mirakelmedel och det är ingen lätt sak att försöka bena ut vad som kan vara effektivt och vad som bara är att kasta pengarna i sjön. En bra regel att gå efter är: Om det låter för bra för att vara sant så är det troligtvis inte sant.
Att orsaken till IBS är komplex och sannolikt beror på flera faktorer är säkert ingen nyhet. Tjocktarmens överkänslighet, och då särskilt för utvidgning, tros vara en viktig del av pusslet. Någonstans mellan 50 till 90 % av alla IBS-patienter lider av denna överkänslighet, där buksmärta är det mest framträdande symptomet1. Störda funktioner mellan mage och hjärna ses som största bidragande orsaken till denna överkänslighet även om man inte riktigt vet hur detta går till. I flertalet studier har forskarna också sett att många med IBS har en störd tarmflora2. Sjukdomen dyker ofta upp efter behandling med antibiotika eller efter en maginfektion2,3. SIBO (bakterieöverväxt i tarmen) har också föreslagits som en av orsakerna till sjukdomen.
Man har sett skillnader i tarmfloran mellan friska personer och IBS-patienter4,5,6,7 även om inte alla studier givit samma resultat. Man har emellertid lyckats dämpa en del IBS-symptom med probiotika8 och man har sett en ökad proteasaktivitet (proteas har en roll i matspjälkningen) hos patienter med IBS-D9 som man tror har ett bakteriellt ursprung.
Studier som gjorts på djur har visat att tarmfloran kan påverka överkänslighet, man har exempelvis sett att en förändring av tarmfloran efter antibiotikabehandling associerats med en ökning av smärtkänslighet10, medan förebyggande probiotisk behandling har visat sig kunna minska denna överkänslighet. En studie11 undersökte vad som hände när man flyttade tarmflora från en IBS-patient till en råtta, och det visade sig att överkänsligheten följde med. Detta tyder då på att tarmfloran faktiskt har en inverkan på smärtkänslighet och studien visar att tarmfloran kan ha en nyckelroll i överkänsligheten som kännetecknar IBS.
År 1996 gjordes en studie på 18 patienter med IBS12. De behandlades med L. acidophilus under sex veckor gånger två, där man delade de två behandlingssessionerna med en vecka utan behandling. Forskarna märkte en markant förbättring vad gäller smärtsymptom hos 50 % av de behandlade patienterna. En annan studie13 från 2001 på 40 patienter med IBS, behandlades med L. plantarum 299c under fyra veckor. Forskarna kunde då se hur buksmärtan minskade hos samtliga patienter samt hur andra symptom förbättrades hos 95 % av patienterna, det jämfört med placebogruppens 15 %.
Kajander och Korpela (2006)14 upptäckte att en kombination av olika probiotika var mer effektivt som behandling för IBS än en enskild probiotikatyp. År 2008 studerade Kajander, et al. 15 effekten av flera olika typer probiotika tillsammans på buksmärta, QOL, tarmflora och inflammation. Guglielmetti et al18 studerade den probiotiska stammen B. Bifidum MIMBb75 på 122 patienter. Resultaten visade att probiotikan markant förbättrade generella IBS-symptom såsom smärta, obehag och uppblåsthet.
Mcfarland och Dublin16 gjorde en metaanalys för att försöka fastslå hur pass effektivt probiotika är mot IBS. Man samlade data från studier gjorda mellan 1982 och 2007, och hittade 20 studier som mötte kraven för att inkluderas i analysen. 23 probiotika behandlingar jämfördes med placebo och resultaten demonstrerade tydligt att behandling i form av probiotika förbättrade symptom jämfört med placebo. Probiotika som inkluderades i undersökningen tillhörde Bifidobacterium (B. infantis), Lactobacillus (L. plantarum,L. rhamnosus, L. reuteri,och L. acidophilus), Saccharomyces boulardii, Streptococcus faecium, probiotikablandningen VSL#3 and andra probiotika.
En annan metaanalys17 på 116 patienter visade dock inte några förbättrade symptom jämfört med placebo, men efter fyra veckor av probiotisk behandling så kunde författarna av studien se en markant minskning av buksmärta hos probiotikagruppen.
Det är alltså inte fel att testa probiotika men det kan vara bra att komma ihåg att probiotika sällan är ett botemedel utan istället ett sätt att mildra symptomen. Jag har personligen testat B. infantis med hyfsade resultat samt Symprove men där höll jag nog inte på tillräckligt längre för att få något resultat.
Läs gärna mina inlägg om Prebiotika, Långtidseffekt av probiotika samt Mikroflora och brain-gut axis
Referenser
1 Azpiroz, F., Bouin, M., Camilleri, M. & al, e., 2007. Mechanisms of hypersensitivity in IBS and functional disorders. Neurogastroenterol Motil, 19(1), pp. 62-88.
2 Salonen, A., De Vos, W. & Palva, A., 2012. Gastrointestinal microbiota in irritable bowel syndrome: present state and perspectives. Microbiology , Volume 156, pp. 3205-3215.
3 Neal, K., Hebden, J. & Spiller, R., 1997. Prevalence of gastrointestinal symptoms six months after bacterial gastroenteritis and risk factors for development of the irritable bowel syndrome: postal survey of patients. BMJ, Volume 317, pp. 779-782.
4 Kassinen, A., Krogius-kurikka, L., Makivuokko, H. & al, e., 2007. The fecal microbiota of irritable bowel syndrome patients differs significantly from that of healthy subjects. Gastroenterology, Volume 133, pp. 24-33.
5 Kerckhoffs, A., Samson, M., van der Rest, M. & al, e., 2009. Lower Bifidobacteria counts in both duodenal mucosa associated and fecal microbiota in irritable bowel syndrome patients. World J Gastroenterol , Volume 15, pp. 2887-2892.
6 Rajilic-Stojanovic, M., Biagi, E., Heilig, H. & al, e., 2011. Global and deep molecular analysis of microbiota signatures in fecal samples from patients with irritable bowel syndrome. Gastroenterology, Volume 141, pp. 1792-1801.
7 Chassard, C., Dapoigny, M., Scott, K. & al, e., 2012. Functional dysbiosis within the gut microbiota of patients with constipated- irritable bowel syndrome. Aliment Pharmacol Ther, Volume 35, pp. 828-838.
8 Nobaek, S. et al., 2000. Alteration of intestinal microflora is associated with reduction in abdominal bloating and pain in patients with irritable bowel syndrome. Am J Gastroenterol, Volume 95, pp. 1231-1238.
9 Roka, R., Rosztoczy, A., Leveque, M. & al, e., 2007. A pilot study of fecal serineprotease activity: a pathophysiologic factor in diarrhea-predominant irritable bowel syndrome. Clin Gastroenterol Hepatol, Volume 5, pp. 550-555.
10 Verdu, E., Bercik, P., Verma-Gandhu, M. & al, e., 2006. Specific probiotic therapy attenuates antibiotic induced visceral hypersensitivity in mice. Gut, Volume 55, pp. 182-190.
11 Crouzet, L. et al., 2013. The hypersensitivity to colonic distension of IBS patients can be transferred to rats through their fecal microbiota. Neurogastroenterol Motil, Volume 25, pp. 272-282.
12 Halpern, G. M. et al., 1996. Halpern, G. M., Prindiville, T., Blankenburg, M., Hsia, T., & Gershwin, M. E. (1996). Treatment of irritable bowel syndrome with Lacteol Fort: a randomized, double-blind, cross-over trial. American Journal of Gastroenterology, Volume 9, pp. 1579-1585.
13 Niedzielin, K., Kordecki, H. & Birkenfeld, B., 2001. A controlled, double-blind, randomized study on the efficacy of Lactobacillus plantarum 299v in patients with irritable bowel syndrome. European Journal of Gastroenterology and Hepatology, Volume 13, pp. 1143-1177.
13 Niedzielin, K., Kordecki, H. & Birkenfeld, B., 2001. A controlled, double-blind, randomized study on the efficacy of Lactobacillus plantarum 299v in patients with irritable bowel syndrome. European Journal of Gastroenterology and Hepatology, Volume 13, pp. 1143-1177.
14 Kajander, K. & Korpela, R., 2006. Clinical studies on alleviating the symptoms of irritable bowel syndrome with a probiotic combination. Asia Pacific Journal of Clinical Nutrition, 15(4), pp. 576-580.
15 Kajander, K. et al., 2008. Clinical trial: multispecies probiotic supplementation alleviates the symptoms of irritable bowel syndrome and stabilizes intestinal microbiota. Alimentary and Pharmacology Therapeutics, 27(1), pp. 48-57.
16 McFarland, L. & Dublin, S., 2008. Meta-analysis of probiotics for the treatment of irritable bowel syndrome. World Journal of Gastroenterology, 14(17), pp. 2650-2661.
17Drouault-Holowacz, S., Bieuvelet, S., Burckel, A., Cazaubiel, M., Dray, X., & Marteau, P. (2008). A double blind randomized controlled trial of a probiotic combination in 100 patients with irritable bowel syndrome. Gastroenterology and Clinical Biology, 32(2), 147e152.
1 Response
[…] du läsa mer om mikrofloran och eventuell behandling så rekommenderar jag inläggen: Probiotika Långtidseffekt av probiotika Prebiotika Alternativmedicin, del 1 Alternativmedicin, del 2 […]