En blogg om livet med tarmsjukdom
Allergier, IgE-antikroppar och mastceller är något som har kopplats ihop med IBS flertalet gånger, bland annat i en studie med mastcellsstabiliseraren Ketitofen. Nu har en annan studie visat att personer med atopisk sjukdom och lågt antal mastceller har en ökad risk att drabbas av IBS. Studien visade en ökad risk för IBS vid tidigare atopisk sjukdom, födoämnesallergi och allergisk rinit (snuva).
Jag läser just nu en väldigt intressant kurs om rehabilitering och en av artiklarna som tillhör kurslitteraturen fick mig att tänka på Mag- och tarmförbundet. Är det verkligen en bra idé att samla IBD och IBS under samma förbund? Fler medlemmar har naturligtvis positiva effekter såsom större inflytande och större ekonomiska resurser, men det finns samtidigt en baksida. Skillnader mellan de olika grupperna inom förbundet gör att risken för interna konflikter ökar. Om varje patientgrupp i förbundet har sina egna mål, hur prioriterar vi då målen? Vem ska gå före? Och vem ska få vänta? Är det kanske en bättre idé att skapa underföreningar till...
Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta när jag sitter och tittar på TV4:s efter tio som handlade en del om IBS, och får höra påståendet ”Alla blir bättre”. När sker denna förbättring egentligen? Hur många fler år behöver jag vänta på förbättringen? Det var ett väldigt tjatande kring stress och kost i programmet medan intressanta fysiska förändringar som upptäckts i studier undveks nästan helt. Det var väl en av läkarna som nämnde nervsystemet, men i övrigt måste jag säga att jag är väldigt besviken. Avsnittet gjorde nog ingenting för den allmänna bilden kring sjukdomen, lite gaser som botas med en kostomläggning typ,...
Studier som har gjorts av patofysiologin vid IBS har hittat ett antal faktorer som bidrar till utvecklingen av sjukdomen, bland annat förändringar i bakteriefloran, dysfunktionell tarmbarriär med ökad rörlighet som följd, inflammation i tarmens slemhinna, degeneration av nervceller och visceral överkänslighet. Nedsatt funktion i tarmbarriären och låggradig inflammation tros ligga bakom en del av utvecklingen av den viscerala överkänsligheten.Vid biopsi på IBS-patienter har man samtidigt hittat bevis för inflammation och degeneration av nervceller i plexus myentericus (nerver i nätform, som ligger det yttre kraftigare glatta muskellagret) (Tornblom, et al., 2002)
Det är många studier som har visat att IBS-patienter har en överkänslighet när det gäller smärta från bukens inre organ (Moshiree, et al., 2007), och att detta är associerat med förändrade processer som sköter signaleringen av smärta och smärthämningsmekanismer. Detta kan ha en del i utvecklingen av IBS eller så kan det vara en konsekvens av hyperalgesi (ökad känslighet för smärtsam stimuli). Oavsett vilket så kan bristande smärthämning associeras med förändringar i hjärnan, vilket i sin tur kan bidra till sjukdomsbilden vid IBS (Coffin, et al., 2004) (Heymen, et al., 2010) (Piché, et al., 2010) (Piché, et al., 2011)
Mesalazin används som behandling vid IBD (inflammatory bowel disease) och hämmar inflammation i tarmen. Eftersom låggradig inflammation har setts vid IBS så har Mesalazins effekt vid IBS studerats i flertalet studier. Resultaten har varit lite varierande men så är det ju tyvärr med de flesta behandlingsalternativen för IBS i dagsläget, även de som vanligen erbjuds oss. En studie gjordes på 61 patienter med IBS-D enligt Rome III. De delades in i två grupper PI-IBS (18 st) och IBS (43 st), och båda grupperna fick 800 mg 3 gånger per dag i 30 dagar. Symptomen utvärderades löpande under studien. Det var faktiskt ingen statistisk skillnad mellan...
Turistdiarré är det säkert många som är bekanta med. Det är en väldigt vanlig åkomma som drabbar människor som reser till andra länder. Turistdiarré drabbar mellan 30%-70% av alla resande, beroende på destination och årstid. Den största bidragande orsaken till turistdiarré är troligtvis bristande hygienrutiner på lokala restauranger. Vanligtvis är det bakterier som orsakar turistdiarré, de tros stå för 80%-90% av alla fall men virus har påträffats vid studier även om det troligtvis som mest rör sig om 8% av sjukdomsfallen.
År 1978 publicerade Manning et al ”Towards Positive Diagnosis of Irritable Bowel” som gjorde första försöket att klassificera IBS-symptom. Manning-kriterierna består av: Lösare avföring i samband med smärta Mer frekventa tarmtömningar i samband med smärta Smärtan blir bättre efter tarmtömning Synlig uppblåsthet Känsla av ofullständig tarmtömning mer än 25 % av tiden Diarré med slem mer än 25 % av tiden Som vi kan se så var de inte tillräckliga, och missar därför en del IBS-fall. Kruis Score lades sedan till Manning och introducerade alarmsymptom samt andra fynd som skulle kunna tyda på andra sjukdomar. ROME I publicerades på tidigt 90-tal och uppdaterades sedan med...
Är du intresserad av att testa KBT mot IBS? Just nu söker man deltagare i åldern 13-17 för en internetstudie. Studien är ett samarbete mellan Barn och ungdomspsykiatrin och Centrum för psykiatriforskning i Stockholm, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, och Karolinska Institutet. Syftet med studien är att undersöka om internetbaserad terapi för ungdomar med IBS är en effektiv behandling. De som blir utvalda att delta i studien kommer att få vara med om ett 10 veckor långt internetbaserat behandlingsprogram där man kommer hålla kontakt med behandlare via e-post och telefon. Du kan läsa mer om studien och hur du ansöker här
Läkemedel vid IBS Hej, mag- och tarmförbundet. Mitt namn är [Elaise] och jag har haft IBS sedan 1999, och det har varit 14 väldigt tunga år. Något vi fortfarande inte kommit bort ifrån är åsikten att IBS är ”ballongmage som botas med rätt yoghurt”, och det är oerhört skadande för sjukdomens status. Detta leder såklart till brist på stöd från samhället och gör att en IBS-sjuk lätt hamnar utanför. Jag skulle vilja att ni som förbund riktade mer fokus till de delar av sjukdomen som idag inte syns, de som hamnar under detta berg av ballongmagesnack. Det är dags att börja prata om sjukdomen, på...
