Precis fått diagnosen, del 1
Har du precis fått din diagnos så är det säkerligen många tankar som snurrar i huvudet och även om man har nu har ett namn på besvären så är egentligen inte särskilt mycket förändrat. Så frågan är; Vad göra nu?
Rätt diagnos?
Det absolut första du bör göra är att verkligen fundera igenom om din diagnos ställdes efter en ordentlig undersökning. Har din läkare tagit blod- och avföringsprover? Har du fått göra en koloskopi och eventuellt en gastroskopi? Lider du av vattniga diarréer så rekommenderar jag att få en koloskopi gjord eftersom du då kan lida av mikroskopisk kolit, och då krävs en koloskopi för diagnos.
Om diagnosen ställts efter en grundlig utredning så kan det vara bra att försöka få en remiss till en specialist (om du fortfarande är kvar hos allmänläkare). De flesta sjukhus har en mag- och tarmavdelning där mer kunniga läkare jobbar. Många allmänläkare har allt för stora brister vad gäller IBS och är helt enkelt inte kompetenta nog att hjälpa dig. På specialistavdelningar är det även lättare att få komma vidare på IBS-inriktad KBT, hypnos och så vidare.
Det din läkare bör försöka förmedla är att IBS är en snäll sjukdom på så sätt att den inte ökar några risker för cancer och dylikt som andra tarmsjukdomar kan göra, men det är även viktigt att din läkare får dig att förstå att även om det anses vara en godartad sjukdom så kan den vara oerhört påfrestande att leva med. Det är viktigt att vara beredd på att det kan komma att dyka upp känslomässiga problem på grund av sjukdomen och att livskvaliteten kan påverkas negativt.
Vad kan jag äta?
En fråga som säkert dyker upp är; Vad kan jag äta? Och det finns en del generella livsmedelstips, se nedan, men det absolut bästa är att testa sig fram själv, att föra en matdagbok och detaljerat beskriva vad du har ätit, i vilken mängd du ätit och hur du har mått.
Lök, vitlök och purjolök – I stora mängder. Mindre gasbildande efter tillagning.
Vitkål, rödkål, brysselkål och kålrot – Mindre gasbildande efter tillagning
Broccoli och blomkål – undvik stjälkarna men buketterna kan ätas
Paprika och rädisor – stora mängder kan ge gaser
Gurka, äpple och päron – Skala dem för att få dem mindre gasbildande.
Bröd med hela korn
Jordärtskocka, kronärtskocka och selleri
Sötningsmedel som slutar på –ol (ex xylitol) – Även laxerande
Mogna baljväxter som torkade ärtor, bönor och linser
Vetemjölsprodukter, ris och pasta, gröt och puddingar av risgryn och mannagryn, mjölk och ost, mjölkchoklad, te, blåbär och mogna bananer
Konserverad frukt, katrinplommon och fikon, päron, kiwi, plommon och körsbär, gröt och bröd av fullkornstyp, filprodukter, messmör och mesost och alkoholhaltiga drycker.
Är du intresserad av att testa IBS-dieten vars syfte är att hitta eventuella känsligheter mot livsmedel, så finns den här: IBS-dieten. Kom emellertid ihåg att många med IBS blir dåliga för att de äter och inte för vad.
En annan sak att fundera över är hur du äter. Hur snabbt äter du? Hur sitter du när du äter? Hur noga tuggar du maten? Försök göra det du kan för att underlätta för en smidig passage. Sitt ordentligt, tugga maten ordentligt, ät långsamt och drick inte för mycket under måltiden.
Livsstilsförändringar
Förutom att fundera på mat så kommer du säkert få höra mycket om livsstilsförändringar. Tyvärr är det ofta livsstilen som det fokuseras på i exempelvis Aftonbladets mindre bra artiklar om sjukdomen och det kan göra en lite negativt inställd till allt sånt, men det finns faktiskt en poäng med att försöka göra någon livsstilsförändring. Kroppen påverkas negativt av stress och för lite motion, och precis som så många andra sjukdomar så kan IBS förvärras om du har det stressigt i livet.
Kom ihåg att även om din sjukdom kan förvärras av stress så innebär inte det att stress är orsaken.
Läs mer om motion och IBS här: Träning som medicin
Ökad sjukdomsrisk?
En annan fråga som kanske dyker upp är om du riskerar följdsjukdomar. Cancer brukar vara ett vanligt orosmoment hos människor med mag- och tarmproblem, men det finns inga studier som visat att IBS:are ligger i en högre riskgrupp för att drabbas av cancer. Däremot har studier visat att människor med IBS har en ökad risk att utveckla benskörhet och ischemisk kolit. Bland kvinnor med IBS har man även sett en måttligt ökad frekvens av missfall och utomkvedeshavandeskap. Förutom det så finns en ökad risk att utveckla psykiska problem, mycket kanske på grund av den dåliga livskvalitén. För mer information om psyket och IBS, läs mitt inlägg Livskvalité med tarmsjukdom
Nästa steg är att fundera igenom är mediciner, det finns både receptbelagda och receptfria läkemedel att fundera över. Läs mer om de receptfria i Receptfria läkemedel och receptbelagda i Receptbelagda läkemedel