Alternativ behandling, kost
Många patienter med IBS upplever att deras symptom förvärras i samband med ätande1 2, och därför är det kanske rimligt att fundera över om det finns någon i maten som gör en sjuk. Studierna har visat på flera potentiella bakomliggande orsaker till den upplevda intoleransen men kostens roll i IBS är kontroversiell och skulle behöva studeras mer ingående.
Endast ett fåtal studier finns kring mat i relation till IBS och studierna är problematiska eftersom de är svåra att utforma på ett sådant sätt som tar hänsyn till placeboeffekt och författarbias. Eftersom mat tycks ha en roll i symptomen så skulle man kunna tro att IBS-patienter är ganska selektiva när det kommer till att välja mat, men de få studier som finns tyder på att IBS-patienter äter som den allmänna befolkningen vad gäller energi- och näringsinnehåll. 3 4
Ett av de absolut vanligaste sätten att försöka behandla sin IBS är genom dieter och kosttillskott. En typ av diet som ofta används är uteslutningsdieter, vilka innebär att patienterna begränsar sitt födointag till några få livsmedel och sedan återintroducerar ett livsmedel i taget för att kunna utröna om det är något livsmedel som förvärrar symptomen. Studier kring uteslutningsdieter har dock haft varierande resultat med en svarsfrekvens på 6-58 %.5
Inga övertygande siffror alltså. Det kan finnas flera olika anledningar till varför studierna visar så olika resultat, ett av dem kan vara bristen på standardiserade protokoll, felaktigt urval av patienter och varierande definitioner av vad som räknas som en reaktion mot ett livsmedel. Baserat på de studier som finns idag kan uteslutningsdieter inte rekommenderas för IBS-patienter i allmänhet.
En annan vanlig behandlingsmetod är via användandet av probiotika, men det har jag skrivit om förut så det går jag inte in på här. Vill du läsa mer om Probiotika, så läs Probiotika, del 1, Probiotika del 2 och Långtidseffekt av probiotika.
Under senare år har FODMAP blivit populärt. FODMAP står för Fermentable Oligo- Di- och Monosackarider och Polyoler, och är exempelvis mjölkprodukter, frukt, vete, lök, kål och sötningsmedel. FODMAPs absorberas dålig i tunntarmen och jäser snabbt av bakteria, vilket kan förvärra IBS-symptom. Studierna som gjorts kring IBS och FODMAP är hyfsat få men de har fått lovande resultat6 Vill du läsa mer om fodmap så läs inlägget FODMAP?
Om en funderar på att välja en diet för att underlätta IBS-symptomen är relevant forskning inte till mycket hjälp, den är motsägelsefull och några generella råd är svåra att få fram eftersom hur en patient reagerar på ett livsmedel tycks vara relativt individuellt.2 Däremot kan man säga att IBS-symptom tycks förvärras av stora måltider som innehåller mycket fett, vilket sannolikt beror på att tarmens får en överdriven och en ökad känslighet. Detta gäller särskilt patienter med IBS-D.
Fibrer är ytterligare en sak som föreslagits kunna påverka IBS-symptom. Studier har visat att lösliga fibrer tycks mildra symptom medan olösliga förvärrar symptom7. Traditionellt sett har en förändring i fiberintag varit mest effektivt när det gäller förstoppning8, men en studie7 som publicerades 2009 visade positiv effekt även på globala symptom. Även här har man sett väldigt varierande resultat vad gäller effekten på individuella symptom9
Så för att sammanfatta. Små regelbundna måltider kan vara något att eftersträva, samt även en minskning av fet mat särskilt om du har IBS-d, minskning av olösliga fibrer om du har IBS-c. Hjälper inte det så kan FODMAP vara till hjälp, men kom ihåg att det inte nödvändigtvis måste vara vad du äter som ger dig besvär utan snarare att du äter.
Referenser
1 Svedlund, J., Sjodin, I., Dotevall, G. & Gillberg, R., 1985. Upper gastrointestinal and mental symptoms in the irritable bowel syndrome. Scand J Gastroenterol., Volume 20, p. 595–601.
2 Simren, M. et al., 2001. Food-related gastrointestinal symptoms in the irritable bowel syndrome. Digestion, Volume 63, p. 108–15.
3 Williams, E., Nai, X. & Corfe, B., 2011. Dietary intakes in people with irritable bowel syndrome. BMC Gastroenterol, 11(9).
4 Saito, Y. et al., 2005. Diet and functional gastrointestinal disorders: a population-based case–control study. Am J Gastroenterol. , Volume 100, p. 2743–8.
5 Hussain, Z. & Quigley, E., 2006. Systematic review: Complementary and alternative medicine in the irritable bowel syndrome. Aliment Pharmacol Ther. , Volume 23, p. 465–71.
6 Gibson, P. & Shepherd, S., 2010. Evidence-based dietary management of functional gastrointestinal symptoms: The FODMAP approach. J Gastroenterol Hepatol., Volume 25, p. 252–8.
7 Bijkerk, C. et al., 2009. Soluble or insoluble fibre in irritable bowel syndrome in primary care? Randomised placebo controlled trial. BMJ, 3(39).
8 Jailwala, J., Imperiale, T. & Kroenke, K., 2000. Pharmacologic treatment of the irritable bowel syndrome: a systematic review of randomized, controlled trials. Ann Intern Med. , Volume 133, p. 136–47.
9 Bijkerk, C. et al., 2004. Systematic review: the role of different types of fibre in the treatment of irritable bowel syndrome. Aliment Pharmacol Ther., Volume 19, p. 245–51.
Vilken bra blogg du har, informativ och välskriven! Känner du även till antiinflammatorisk kost, http://www.foodpharmacy.se Jag har inte testat men det låter vettigt