Ompost: Träning som medicin

Med skola, sjukt barn och sånt så blir det just nu inga stora mängder tid som blir över till läsning av studier. Jag kommer därför köra lite omposter av gamla inlägg som hamnat långt bak i arkivet.


 

Att motion är nyttigt är väl de flesta överens om men hur fungerar det egentligen att använda motion som behandling för en mag- och tarmsjukdom. Jag bestämde mig för att kolla runt lite bland studier och sen använda mig själv som försöksperson.

Motion har länge rekommenderats till personer med IBS och det finns faktiskt studier som ger stöd åt rekommendationen1. Att utöva lite till måttlig fysisk aktivitet minskade symptomen för personer som lider av uppblåsthet och gaser2. Det ska dock tilläggas att motion tillfälligt kan förvärra symptomen hos både personer med IBS-c (förstoppning) och IBS-d (diarré). En person med IBS-c kan uppleva mer uppblåsthet och en person med IBS-d kan uppleva fler diarréer, men detta är i de allra flesta fall tillfälligt och kan motverkas genom fortsatt regelbunden träning och genom att hålla sjukdomen under hyfsad kontroll med övriga hjälpmedel (kost/probiotika/mediciner/det som funkar för dig). I många fall är faktiskt fysisk aktivitet mer effektiv än mediciner3. Jag ska dock påpeka att detta inte alls innebär att motion på något sätt magiskt botar sjukdomen utan det handlar mest om att det faktiskt inte finns bra mediciner för IBS-sjuka i dagsläget.

En svensk studie har visat ytterligare positiva resultat av fysisk aktivitet. 102 patienter delades upp i två gruppen, en aktivitetsgrupp och en kontrollgrupp. I aktivitetsgruppen fick man råd och uppmuntran att öka motionsnivån till att utföra måttlig till kraftig fysisk aktivitet i 20-30 minuter, tre till fem gånger i veckan. I kontrollgruppen skulle deltagarna fortsätta som vanligt.

Efter tre månader gjorde man en uppföljning på det första frågeformuläret och då kunde man se att kontrollgruppen hade en symptomförbättring på fem poäng medan man i aktivitetsgruppen hade en symptomförbättring på 51 poäng. Studien visade samtidigt att kontrollgruppen hade förvärrade symptom i 23 % av fallen medan motsvarande siffra i aktivitetsgruppen var 8 %. Med andra ord så är fysisk aktivitet inte bara symptomförbättrande utan det minskar även risken av sjukdomen förvärras.

Studien visade också att kontrollgruppen hade förvärrade symptom i 23 % av fallen medan motsvarande siffra i aktivitetsgruppen var 8 %. Med andra ord är risken större att drabbas av försämring om man inte motionerar regelbundet4.

Motion är alltså något som är värt att testa. Jag är väl medveten om hur svårt det kan vara att motionera om man har en mag- och tarmsjukdom. Det är inte lätt att åka till ett gym, särskilt om man i början kommer få mer problem med magen. Det är inte alltid lätt att ge sig ut och springa heller, vågar man springa ett par kilometer hemifrån om man riskerar att bli dålig? Jag var väldigt aktiv innan jag blev sjuk, jag var nästan alltid i rörelse och jag saknar det livet. Jag saknar orken och livslusten som följde med på köpet. Nu är jag ganska stabil i min medicinering så jag tänker därför prova på en ökad fysisk aktivitetsnivå och sen utvärdera om ett tag.

Referenser

1 Heiman, D., Lishnak, T. & Trojian, T., 2008. Irritable Bowel Syndrome in Athletes and Exercise. Current Sports Medicine Reports, 7(2), pp. 100-103.

2 Villoria, A., Serra, J., Azpiroz, F. & Malagelada, J., 2006. Physical activity and intestinal gas clearence in patients with bloating. The American Journal of Gastroenterology, 101(11), pp. 2552-2557.

3 Henningsen, P., Zipfel, S. & Herzog, W., 2007. Management of functional somatic syndromes. Lancet, Volym 369, pp. 946-955.

4 Johannesson, E. o.a., 2011. Physical activity improces symptomes in irritable bowel syndrome: a randomized controlled trial. The American Journal of Gastroenterology, 106(5), pp. 915-922.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.