Ökad risk för benbrott och benskörhet
Osteoporos, benskörhet, innebär minskad benvävnad och förändringar i benvävnadens struktur. Benskörhet leder till minskad hållfasthet i skelettet och ökar risken för frakturer. Traditionella riskfaktorer är bland annat ökad ålder, kvinnligt kön, rökning och ett stort alkoholintag.
Bland mag- och tarmsjukdomar så ger både IBD1 och Celiaki2 en ökad risk för benskörhet. Hos patienter med Celiaki har en glutenfri-diet markant kunnat minska risken för att drabbas av benskörhet. Den ökade risken för benskörhet hos IBD-patienter är oberoende av graden av kortikosteroider, verkar inte bero på avvikelser i kalciumhomeostas3, och kan vara relaterat till sjukdomens aktivitet. Bentätheten har visat sig förbättras hos patienter med Crohns som får behandling med TNF-alpha4.
I likhet med IBD-patienter har IBS-patienter visat sig ha förhöjda värden av inflammatoriska cytokiner5.
En studie där man jämförde IBS-patienter med en kontrollgrupp visade att benskörhet återfanns oftare hos IBS-patienterna6. Studien sa dock inte särskilt mycket mer men skapade ett intresse att undersöka detta närmare vilket man nu har gjort.
Resultatet av den uppföljande studien tyder på att IBS kan vara associerat med utvecklingen av benskörhet. Risken tycks vara högre hos IBS-patienter än hos patienter med Ulcerös kolit och Crohns men lägre än hos Celiaki-patientern. Patienter med IBS hade också oftare benbrott relaterade till benskörhet. Denna studie ger då alltså ytterligare tyngd åt observationen gjord av Whitehead et al. att benskörhet är en biomarkör vid IBS7.
Exakt hur och varför är fortfarande oklart men en studie8 har visat en koppling mellan serotonin (5-ht) och bentäthet. 95% av allt 5-ht finns i mag- och tarmkanalen och förändrade serotoninnivåer tros vara en faktor vid IBS9. IBS-patienter har bland annat visat sig ha ett högre antal av 5-ht positiva celler i tarmen jämfört med friska kontroller10. Vidare har man sett ett samband mellan en specifik typ av frisättning av 5-ht och graden av smärta hos IBS-patienter10. Dieten är en annan möjlig orsak, FODMAP börjar bli en ganska populär diet för IBS men den innebär ett lägre kalciumintag och detta lägre kalciumintag kan vara en orsak till benskörheten. Det kan alltså vara en bra idé att rekommendera ett tillskott av kalcium och vitamin D till alla IBS-patienter.
Referenser
1 Compston, J. et al., 1987. Osteoporosis in patients with inflammatory bowel disease. Gut, 28(4), p. 410–415.
2 Green, P. & Cellier, C., 2007. Celiac disease. N Engl J Med, Volume 357, pp. 1731-1743.
3 Bjarnason, I. et al., 1997. Reduced bone density in patients withninflammatory bowel disease.. Gut, 40(2), p. 228–233.
4 Bernstein, M., Irwin, S. & Greenberg, G., 2005. Maintenance inflix-imab treatment is associated with improved bone mineral density in Crohn’s disease.. Am J Gastroenterol, 100(9), p. 2031–2035.
5 Liebregts, T. et al., 2007. Immune activation in patients with irritable bowel syndrome. Gastroenterology , 132(3), pp. 913-920.
6 Whitehead, W. et al., 2007. Comorbidity in irritable bowel syndrome. Am J Gastroenterol, Volume 102, p. 2767–2776.
7 Stobaugh, D., Deepak, P. & Ehrenpreis, E., 2013. Increased risk of osteoporosis-related fractures in patients with irritable bowel syndrome. Osteoporosis International, 24(4), pp. 1169-1175.
8 Yadav, V. et al., 2008. Lrp5 controls bone formation by inhibiting serotonin synthesis in the duodenum. Cell, Volume 135, pp. 825-837.
9 Gershon, M. & Tack, J., 2007. The serotonin signaling system: from basic understanding to drug development for functional GI disorders. Gastroenterology , 132(1), pp. 397-414.
10 Cremon, C. et al., 2011. Intestinal serotonin release, sensory neuron activation, and abdominal pain in irritable bowel syndrome. Am J Gastroenterol, 106(7), pp. 1290-1298.