Möjlig biomarkör för IBS
Jag följer alltid forskningen kring biomarkörer med stort intresse. Anledningen till det är att så länge vi saknar biomarkör kommer sjukdomen att fortsätta hamna utanför. Folk har svårt att förstå att om de inte hittar något fel, hur kan något då vara fel? Det är egentligen inte särskilt konstigt. Vi är inte allvetande om kroppen och det finns stora kunskapsluckor. Jag vill verkligen understryka att sjukdomen inte blir mindre riktig bara för att vi inte har något enkelt test för att fastställa diagnos.
Chromogranin A är ett särskilt protein som finns i våra kroppar. Det är bland annat ett förstadium till flera funktionella peptider, och graniner har tidigare visat sig fungera som biomarkörer för diverse sjukdomar. En koppling mellan peptidhormon och IBS har studerats tidigare med intressanta resultat. Du kan läsa mer om det, samt den första studien rörande Chromogranin A och IBS här: Onormala endokrina celler
Tolvfingertarmen (duodenum) innehåller ett stort antal endokrina celler och inkluderar flertalet olika endokrina celltyper. Faktum är att tolvfingertarmen innehåller flest endokrina celler samt har det största antalet av endrokrina celltyper såsom serotonin, sekretin osv. Chromogranin A är en vanlig markör för dessa celler och det har föreslagits att celldensiteten kan vara användbart vid diagnosticering av IBS. Den tidigare studien som visade en hög grad av sensitivitet och specificitet på 91 % respektive 89 %, dock var antalet deltagare relativt få och man har därför nu gjort en liknande studie på ett större antal. 203 IBS-patienter enligt ROME III, där 80 led av IBS-D, 47 av IBS-M och 76 av IBS-C. Kontrollgruppen bestod av 86 friska patienter utan symptom från mage och tarm. Alla patienter fick genomgå ordentliga undersökningar där det ingick blodprover och endoskopier.
Resultatet visade att IBS-patienter hade en lägre celldensitet av chromogranin A jämfört med friska kontroller. Sensitiviteten och specificiteten var 86 % respektive 95 %. Denna skillnad i celldensitet visar en strukturell avvikelse bland de duodenala endokrina cellerna hos IBS-patienter. Det ska dock tilläggas att känsligheten var lägre vid IBS-M än vid IBS-D och IBS-C. Forskarna av studien drar slutsatsen att Chromogranin A verkar vara en bra biomarkör vid IBS
”The duodenal CgA cell density seems to be a good biomarker for the diagnosis of IBS. It is an inexpensive, simple, and easy-to-use method that does not require sophisticated equipment or considerable experience.”
Referens:
El-Salhy M, Gilja OH, Gundersen D, Hatlebakk JG, Hausken T. Duodenal chromogranin a cell density as a biomarker for the diagnosis of irritable bowel syndrome. Gastroenterol Res Pract. 2014;2014:462856