Det är fler som bör tas på allvar
Mag- och tarmförbundets förbundsordförande Birgitta Rehnby skriver en debattartikel om IBD och de åtgärder som behövs. Ett bra initiativ även om jag gärna hade sett att de funktionella mag- och tarmsjukdomarna fick vara med på ett hörn. De hälsoproblem som en IBD medför måste absolut adresseras och det bör finnas riktlinjer för både diagnostisering och behandling då en snabb diagnos tycks vara av yttersta vikt. En IBD har emellertid ett försprång eftersom det är en så kallad ”legitim” sjukdom. En funktionell tarmsjukdom får långt ifrån samma förståelse som en IBD och som patient har man ännu sämre möjligheter att få stöd och hjälp av samhället i form av sjukskrivning och andra hjälpinsatser.
Birgitta Rehnby skriver även om samhällsekonomiska effekter av IBD och även här borde de funktionella tarmsjukdomarna ha inkluderats då dessa sjukdomar är väldigt kostnadskrävande för både individ och samhälle. I USA tar patienter med IBS en oproportionerlig mängd resurser i anspråk och studier visar att 3,6 miljoner läkarbesök görs varje år för IBS. IBS-patienter besöker läkaren oftare, tar fler mediciner, missar fler arbetsdagar, har lägre arbetsproduktivitet och blir oftare behandlade på sjukhus1. IBS-vården kostar dessutom mer än 20 biljoner dollar i direkta och indirekta omkostnader1 2.
Okunskapen kring de funktionella sjukdomarna och den allmänna bilden av att de kan botas av en enkel kostomläggning, en bild som media och till viss mån mag- och tarmförbundet tycks upprätthålla. Fast jag kanske är orättvis mot förbundet, kanske är det bara så att jag hade förväntat mig intressanta studier, patientinformation och behandlingsguider istället för mycket av den reklam som jag känner får stort fokus i tidningen Kanalen.
Irritable bowel syndrome har inga riktiga behandlingsalternativ utan det är inriktat mot symptomlindring, där utbudet är minst sagt bristfälligt. Kunskapen och informationen om de mediciner som finns att tillgå är ännu sämre och man är som patient själv tvungen att försöka söka behandlingsalternativ. Standardproceduren är att man skickas runt från den ena till den andra läkaren som endast klappar en på huvudet och ger det skrattretande tipset ”Lär dig leva med det”. Många läkare tycks samtidigt ha en förkärlek till bulkmedel som ändå visat sig vara ineffektiva vid IBS 3. Sedan 2004 då Cantil försvann från svenska marknaden så finns endast spasmolytika Egazil(Hyoscyamin) och Papaverin i Sverige. I utlandet finns flertalet att tillgå, och det borde finnas ett arbete för att introducera flera spasmolytika hos svenska IBS-patienter. Antidepressiva, som visat sig vara effektiva vid behandling av IBS 3 verkar däremot skrivas ut vid IBS, men det verkar ofta vara något patienten själv får föreslå, förutsatt att läkaren inte är mag- och tarmspecialist. Vidare saknar vi i Sverige antibiotikan Rifixamin som i studier fått ganska intressanta resultat, och förbättrat symptomen hos en del patienter med IBS. 4
Omgivningens oförståelse, vårdens ointresse och de få behandlingsmöjligheterna gör människor med IBS ganska utsatta. Flertalet studier har jämfört hälsorelaterad livskvalitet hos IBS-patienter med friska samt patienter med andra medicinska sjukdomar. Det finns starka bevis för att en IBS-patient med måttliga till svåra symptom har lägre hälsorelaterad livskvalitet än friska människor. Man har till och med sett en indikation på att vissa IBS-patienter har samma nivå på hälsorelaterad livskvalitet som diabetespatienter och lägre nivå än patienter med depression.56
Som sjuk i IBS tycks man även vara extra utsatt för suicidtendenser. Studier har visat att risken för självmord ökar vid svår IBS. En ökad risk som inte kan förklaras av depressioner eller andra psykiska sjukdomar7. Jag skulle vilja påstå att det visar på den hopplöshet som en IBS-patient många gånger kan känna. Flertalet studier har mätt förhållandet mellan magsmärta och självmordsbenägenhet, dock skulle det behövas studier som koncentrerar sig endast på IBS7, 8.
Oavsett anledning till att man ligger hemma med magsmärtor och inte klarar av att leva ett normalt liv så bör vi alla bemötas med samma respekt och vi bör alla få samma stöd av vård, samhälle och förbund. Så, snälla Mag- och tarmförbundet, kan inte alla diagnoser få vara med nästa gång?
Referenser
1Spiegel, B., 2009. The burden of IBS: Looking at metrics. Current Gastroenterology Reports, 11(4), pp. 265-269.
2American Gastroenterological Association, 2001. The Burden of Gastrointestinal Diseases, Bethesda, MD: American Gastroenterological Association Press.
3 Ruepert, L. et al., 2011. Bulking agents, antispasmodics and antidepressants for the treatment of irritable bowel syndrome [Review]. Cochrane Database of Systematic Reviews: John Wiley & Sons, Ltd.
4 Menees, S., Maneerattannaporn , M., Kim, H. & Chey, W., 2012. The efficacy and safety of rifaximin for the irritable bowel syndrome: a systematic review and meta-analysis.. The American Journal of Gastroenterology, 107(1), pp. 28-35.
5 El-Serag, H., Olden, K. & Bjorkaman, D., 2002. Health-related quality of life among persons with irritable bowel syndrome: a systematic review.. Ailment Pharmacol Ther, Volume 16, pp. 1171-1185.
6 Gralnek, I., Hays, R. & Kilbourne, A., 2000. The impact of irritable bowel syndrome on health-related quality of life.. Gastroenterology, Volume 119, pp. 654-660.
7 Miller, V., Hopkins, L. & Whorwell, P., 2004. Suicidal ideation in patients with irritable bowel syndrome. Clin Gastroenterol Hepatol., Volume 2, pp. 1064-1068.
8 Spiegel, B., Schoenfeld, P. & Naliboff, B., 2007. Prevalence of suicidal behavior in patients with chronic abdominal pain and irritable bowel syndrome: a systematic review.. Aliment Pharmacol Ther, Volume 26, pp. 183-193.
1 Response
[…] Vid IBS förekommer inte enbart symptom från mag- och tarmkanalen även andra symptom såsom håglöshet, ryggsmärtor, smärta vid samlag och så vidare, men jag går inte in detaljerat på det nu. Komplexiteten av de olika symptomen kan lätt resultera i en sämre livskvalitet och därpå följer psykologiska problem såsom depression och ångest. Det har även visats att den känslomässiga bördan av sjukdomen kan leda till en känsla av hopplöshet och självmordstankar. FI kan göra lidandet ännu värre, då det för många är ytterligare en börda och ofta en börda det är väldigt svårt att prata om. Vill du läsa mer om hur det är att leva med IBS så rekommenderar jag: Livskvalité med tarmsjukdom, Allmänläkare och IBS, Det är fler som bör tas på allvar […]