Mesalazin vid IBS?
Mesalazin används som behandling vid IBD (inflammatory bowel disease) och hämmar inflammation i tarmen. Eftersom låggradig inflammation har setts vid IBS så har Mesalazins effekt vid IBS studerats i flertalet studier. Resultaten har varit lite varierande men så är det ju tyvärr med de flesta behandlingsalternativen för IBS i dagsläget, även de som vanligen erbjuds oss.
En studie gjordes på 61 patienter med IBS-D enligt Rome III. De delades in i två grupper PI-IBS (18 st) och IBS (43 st), och båda grupperna fick 800 mg 3 gånger per dag i 30 dagar. Symptomen utvärderades löpande under studien. Det var faktiskt ingen statistisk skillnad mellan de olika IBS-grupperna på totala symptompoäng efter 30 dagars behandling, både grupperna uppvisade en markant minskning av totala symptompoäng. Vidare så förbättrades avföringsfrekvens och avföringskonstisens markant och buksmärta och uppblåsthet minskade tydligt. (Bafutto, et al., 2011)
En annan studie hade totalt 360 patienter med olika typer av IBS, och varje undergrupp delades in i en kontrollgrupp och en läkemedelsgrupp. Behandlingen varade i 28 dagar. Mesalazin minskade intensiteten och durationen av smärtan i alla undergrupper, förutom vad gäller durationen i undergruppen IBS-U (undifferentiated), där skillnaden inte var lika tydlig. Den mest uttalade minskningen av smärtduration skedde i grupperna IBS-C och IBS-D. Vidare så kunde man se en minskning av onormal avföringsfrekvens hos IBS-D och IBS-U. I jämförelse med kontrollgruppen så kunde man även se en minskning av endoskopiska och cellmorfologiska förändringar i tarmens slemhinna.
Graden av smärta minskade kraftigt hos de som fick Mesalazin. Högsta graden av smärta återfanns hos IBS-U och i IBS-M, där Mesalazin inte var lika effektivt på smärta som i de andra grupperna, även om det var en stor skillnad mellan kontrollerna och IBS-U/M. (Dorofeyev, et al., 2011)
Resten av studierna jag har hittat hade inte lika positiva resultat. En studie visade att överflödiga halter av tarmbakterier minskades och att de viktigaste beståndsdelarna av tarmfloran omfördelades. Det var emellertid en liten studie och 8 av 12 av patienterna rapporterade en tydlig minskning av antalet dagar med bukobehag och en normalisering av tarmens rörelser (Andrews, et al., 2008). Två andra studier visade att även om Mesalazin kunde påverka det generella välmåendet och minska antalet mastceller, antalet inflammatoriska celler så hade det inga tydliga effekter på symptom såsom buksmärta, uppblåsthet eller avföringsvanor. (Corinaldesi, et al., 2009) (Tuteja, et al., 2008)
Referenser
Andrews, C. o.a., 2008. Mesalamine alters colonic mucosal proteolytic activity and fecal bacterial profiles in diarrhea-predominant irritable bowel syndrome (IBS-D). Gastroenterology, Volym 134, pp. A548-A.
Aron, J., 2005. Response to mesalamine and balsalazide in patients with irritable bowel syndrome refractory to alosetron and tegaserod [abstract]. Gastroenterology , Volym 128, pp. 329-330.
Bafutto, M., Almeida, J. R. d., Leite, N. V. & Oliviera, E. C., 2011. Treatment of postinfectious irritable bowel syndrome and noninfective irritable bowel syndrome with mesalazine. Arquivos de Gastroenterologia, 48(1), pp. 36-40.
Corinaldesi, R. o.a., 2009. Effect of mesalazine on mucosal immune biomarkers in irritable bowel syndrome: a randomized controlled proof-of-concept study.. Ailment Pharmacol Ther, Volym 30, pp. 245-252.
Dorofeyev, A. o.a., 2011. Clinical, endoscopical and morphological efficacy of mesalazine in patients with irritable bowel syndrome. Clin Exp Gastroenterol, Volym 4, pp. 141-153.
Tuteja, A. o.a., 2008. Double-blind placebo controlled study of mesalamine in post-infective irritable bowel syndrome [abstract]. Am J Gastroenterol , Volym 103, p. 480.