Ja, jag erkänner
Jag hade funderingar på att gå med i Mag- och tarmförbundet igen, men så såg jag vad nya numret av medlemstidningen Kanalen innehöll och då försvann funderingarna ganska så snabbt.
Det blev väldigt tydligt att förbundet fortfarande inte har något att erbjuda mig 🙁
Det känns ganska tungt att det fortfarande är så. Det finns så himla mycket som jag vill förbättra för oss, men jag vet inte hur. Det känns som vi allihop drar åt olika håll och hur kan vi då få igenom förbättringar?
Extra tydligt blev väl det efter min upplevelse på forumet. Oavsett om diagnosen kommer delas upp i flera diagnoser om 20 år så behöver jag och många med mig fortfarande hjälp och stöd IDAG. Vi kan inte leva i ett vakuum fram tills att vi förstår precis allting hos diagnosen. Vi behöver arbeta för oss IDAG. Vi behöver stå tillsammans IDAG.
Efter år av sjukdom har jag accepterat att jag är sjuk. Jag kommer med stor sannolikhet att få leva med det här resten av mitt liv, och det blev en ganska hård smäll när jag insåg det. Jag tror det är en hård smäll för de flesta kroniskt sjuka faktiskt, och för att kanske underlätta lite så vore det väl bra om det fanns ett ordentligt skydd, en ordentlig behandlingsplan som kunde fånga upp oss, eller? Om du är sjuk, vill du då inte ha stöd och hjälp av vård och samhälle för att leva ett så bra liv som möjligt?
Oavsett vad vi tror om diagnosen, oavsett vad vi hoppas på så behöver vi en gemensam plan IDAG, vi behöver en stabil grund att stå på. Hjälp till att bygga den grunden, snälla.
Hej Elaise!
Det är så tråkigt att du känner så här. Jag vet själv att det är viktigt att få stöd när man får diagnosen ibs. Ett stöd jag inte fick alls innan jag själv började skriva för riksförbundets tidning. I den här tidningen har jag skrivit en intervju med en kille med ibs. Jag tar fram att det är hemskt att det tar så lång tid att få diagnos och att man sen blir utelämnad att självmedicinera sig eftersom man ska lära sig att leva med besvären. Jag har själv blivit aktiv i min förening i Östergötland och hoppas på att få möjlighet att nå ut till ungdomar och öka förståelsen och vetskapen om mag o tarmsjukdomar, framförallt ibs eftersom jag har det själv.
Jag hoppas du har det bra trots magen och att du får njuta av familjen och det fina vädret så mycket som möjligt. Kram till dig!
Åh, det glädjer mig enormt mycket att du tar fram så viktiga aspekter i din intervju. Det behövs verkligen!
Kram