Tagged: Medicin

Citalopram och IBS

Brain-gut axis är säkert en term du har hört förut. Denna koppling mellan mage och hjärna tycks vara inblandad i det som är IBS. Brain-gut axis består av det centrala nervsystemet, autonoma nervsystemet och det enteriska nervsystemet1 2. Det autonoma nervsystemet består i sin tur av sympatiska och parasympatiska nerver, medan det enteriska nervsystemet innehåller nerver som styr den motoriska och sensoriska funktionen i tarmväggen. Parasympatiska never i det autonoma nervsystemet stimulerar aktiviteten i mag- och tarmkanalen, och detta kan då påverka hur tarmen beter sig. Det enteriska nervsystemet innehåller 95 % av kroppens serotonin, och serotoninet är bland annat delaktigt i förmedlingen av smärta och andra förnimmelser 3 4.

Serotonin har varit och är fortfarande ett intresseområde för forskningen kring IBS, därför är det kanske inte så konstigt att man studerar SSRI och andra antidepressiva som eventuell behandling. SSRI är inte bara ett intresseområde för att depressioner och andra psykiska sjukdomar ofta återfinns hos de drabbade, utan då även för att forskningen visar att serotonin har en hel del att göra med mag- och tarmkanalen.

En dubbelblind studie gjordes år 2006 på Citalopram och IBS. Patienter mellan 20-70 år, som uppfyllde Rome II-kriterierna fick delta i studien. Uteslutna blev patienter med pågående depressioner, som behandlats med neuroleptika, SSRI, TCA under de 6 senaste veckorna. Under studien förbjöds även all smärtlindring, förutom paracetamol, all spasmolytika och all medicin som minskar produktionen av magsyra. Studien bestod av två behandlingsperioder på 6 veckor vardera, separerade med tre veckor lång vänteperiod. De tre första behandlingsveckorna gavs 20 mg Citalopram och under de tre sista gavs 40 mg. Patienterna i den aktuella placebogruppen fick självfallet placebo. Symptomgraden hos patienterna mättes med hjälp av regelbundna frågeformulär samt en daglig symptomdagbok.
Totalt 23 patienter deltog i studien och enligt Rome II hade fyra av dem IBS-C, fem hade IBS-D och resterande hade IBS-A (alternerande). 11 patienter valdes slumpmässigt ut att ingå i den första Citalopramgruppen och 12 i placebogruppen. Två patienter hoppade av efter tre veckors behandling på grund av illamående och magbesvär, en ur Citalopramgruppen och en ur Placebogruppen.
Citalopram hade en positiv effekt på buksmärta, uppblåsthet, livskvalitet och allmänt välmående. Antalet dagar med buksmärta förbättrades markant, och även graden av buksmärta förbättrades. Citalopram lindrade även svårigheter att tömma tarmen och känslan av ofullständig tarmtömning. Däremot hade Citalopram ingen direkt effekt på antalet dagar med hård avföring, men antalet dagar med lös avföring påverkades. Det ska dock tilläggas att denna förändring var ganska liten. Citalopram förbättrade antalet dagar per vecka med uppblåsthet och graden av uppblåsthet, samt hur pass mycket IBS-symptomen påverkade vardagslivet5.

En 12 veckor lång dubbelblind studie ville jämföra Citalopram (40mg) och det tricykliska medlet Imipramin (50mg). Även här användes Rome II-kriterierna för valet av patienter, och diagnosen skulle även ha ställts efter en specialistkonsultation. Uteslutna blev patienter under pågående psykiatrisk behandling, patienter som hade tagit antidepressiva, antipsykotiska mediciner under de fyra senaste veckorna, eller medicin som kunde påverka tarmfunktionen markant. De utvalda 51 patienterna delades slumpmässigt in i tre grupper; 16 st i placebogruppen, 18 st i Imipramingrupp och 17 st Citalopramgrupp. Dock tycker jag bortfallet var lite för stort med tanke på att det var en del som inte fullföljde studien (29 % i Citalopramgruppen, 50 % i Imipramingruppen och 19 % i placebogruppen). I varje studiegrupp tycktes IBS-D vara den vanligaste varianten av IBS. 76 % i C-gruppen, 67 % i I-gruppen och 75 % i P-gruppen. Resultaten var ganska nedslående och man fann inga markanta skillnader mellan de båda läkemedelsgrupperna och placebogruppen. Däremot kunde forskarna se att vissa tarmsymptom (IBS-D) samt den psykologiska funktionen (graden av funktionshinder och IBS-relaterad ångest) förbättrades i I-gruppen. Författarna till studien menar att dessa data antyder att tricykliska läkemedel kan vara mer effektivt som behandling vid IBS än SSRI6.

Vill du läsa mer om tricykliska läkemedel som behandling? Läs inlägget Amitriptylin vid IBS

Referenser->

Buscopan mot buksmärta

Hyoscine butylbromid (Buscopan) är en kramplösande medicin som verkar genom att lugna glatt muskulatur (tarmen). Kramplösande har givits till många patienter med återkommande buksmärta men eftersom många av dessa kramplösande mediciner togs fram för ganska så länge sedan bygger rekommendationerna på gammal forskning som i många fall har brister. Analyser och genomgångar över studier som finns har visat att dessa mediciner kan ha en positiv effekt på IBS.

Buscopan finns dock endast som injektionsvätska här i Sverige, vilket innebär att man troligtvis behöver söka Buscopan på licens. Om du är intresserad av att testa medlet så hör med din läkare om han/hon kan tänkas hjälpa dig att få det på licens. Tyvärr har vi endast två ynka kramplösande mediciner här i Sverige. (mer…)

Delta i klinisk studie

Är du kvinna som har fått diagnosen IBS-D,  då har du möjligheten att vara med i en klinisk studie. Läkemedlet som ska studeras heter Ibodutant och studien ska pågå i mellan 4-12 månader. Det är en dubbelblind studie, vilket innebär att hälften kommer att få placebo och ingen kommer veta om du får placebo eller Ibodutant. Studien görs i Göteborg, Lund, Stockholm och Uppsala, för kontaktuppgifter se längst ned.

Tidigare studier på Ibodutant har varit lovande och visat sig hjälpa flertalet med IBS-D.

Ibodutant, which has already proven to be safe and well tolerated in previous studies, has been shown to be effective on abdominal pain and on all symptoms accompanying IBS-D from the first week of administration. (http://www.menarini.com)

För att få delta måste du:

Vara kvinna och minst 18 år
Fått diagnosen IBS-D med:
Initiala symptom på IBS-D för minst 6 månader sedan
Återkommande buksmärtor eller obehag minst 3 dagar i månaden under de senaste 3 månaderna
Lös eller vattnig avföring ibland eller oftast/alltid under de senaste 3 månaderna
Fler än 3 tarmtömningar om dagen ibland eller oftast/alltid under de senaste 3 månaderna

Göteborg

Sahlgrenska Universitetssjukhuset Medicinkliniken
Telefon: 031 342 8068

Lund

ProbarE i Lund AB
Telefon: 070 535 7869
Hemsida: http://www.probare.se/sv/lider-du-av-ibs-besvar

Stockholm

Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, GastroCentrum K63
Telefon: 08 585 82316

Uppsala

Akademiska sjukhuset, Specialmedicin Gastro
Telefon: 018 611 4285

Läs mer på: http://irisstudies.com/SE/index.html

Min erfarenhet av kramplösande

Sen jag först blev sjuk för snart 15 år sedan har smärtsamma kramper i magen varit mitt absolut största problem. Det har varit så otroligt stark smärta och ingenting har funnits till hjälp. Det enda har varit att vänta tills tarmen är helt tom och kramperna börjar avta. På senare år har jag visserlige färre sådana attacker men jag har samtidigt kramper oftare, kramper som inte är relaterade till tarmtömning. Dessa kramper kan hålla i sig en timme eller fler, och försvinner ungefär lika plötsligt som de kom. Jag orkar sällan ta mig ur sängen efter några timmar med magkramper.

För många år sedan fanns Cantil på svenska marknaden och det var den första medicinen jag fick mot min IBS, eller colon irritabile som var det vanligare namnet på den tiden. Jag vet egentligen inte hur bra den fungerad på mig. Informationen om hur jag skulle ta medicinen för bästa effekt var ja, icke-existerande.

Egazil var nästa medicin jag fick mot kramperna och det var ingen höjdare. Jag såg suddigt, blev torr i munnen och seg men för kramperna gjorde den inte särskilt mycket. Att ha något som hjälpte var min absolut största önskan. Med en sådan medicin, som jag kunde ta i nödfall om jag blev jättesjuk utomhus så skulle jag i alla fall våga mig utanför dörren. Papaverin var nästa experiment och jag blev hyfsat besviken på dem också.

Amitriptylin är det som fungerat bäst, men det är ju en lågdos antidepressiva som man måste äta varje dag för att få någon effekt. Den hjälper en del mot smärtan, dock inte akut men gör att attackerna kommer mer sällan och inte blir riktigt lika intensiva. De kan vara till hjälp både vid kramper och diarré. Nackdelen är tröttheten. Visst, det är fantastiskt att kunna somna snabbt när man lider av insomningssvårigheter men med mitt redan stora sömnbehov är det inte helt optimalt med mer trötthet. Dessutom är det omöjligt för mig att dricka någonting med alkohol i. De gör att jag blir fruktansvärt bakis på väldigt lite, och eftersom jag gärna tar en cider eller ett glas vin en fin sommarkväll så funkar det inte så bra. Jag skulle kunna låta bli alkoholen ja, det är dessutom väldigt sällan jag dricker men jag har gett upp så väldigt mycket i samband med min sjukdom att jag inte vill ge upp mer.

Jag har skrivit förut om hur det inte finns några studier gjorda på Egazil och Papaverin vid IBS, vilket gör att jag ställer mig frågande till hur sjutton de två kan vara de enda vi har i Sverige.
Om du reser en del finns det emellertid ett alternativ, Buscopan. Det är tillåtet att föra med sig medicin så länge du uppfyller: ”Läkemedlen ska lagligen ha erhållits för medicinskt ändamål och personligt bruk.”

Buscopan HAR studerats vid IBS och det har visat sig hyfsat effektivt. Det plus få biverkningar gör att det faktiskt är receptfritt i en del andra länder. Jag tror dock inte det är tillåtet att beställa över nätet eftersom det då krävs att preparatet är godkänt i Sverige, och jag är tveksam om det är det.
Jag har haft turen att få prova Buscopan och det är helt klart överlägset mot Egazil och Papaverin. De lyckas lugna kramperna och jag har till och med lyckas häva några attacker med hjälp av dem. Jag är väldigt besviken över att de inte finns i Sverige.

Ny medicin mot IBS-D

Jag skrev tidigare om läkemedlet Eluxadolin, och Furiex Pharmaceuticals har nu avslutat sina fas 3-studier på medlet med goda resultat.

Två studier, som pågick 12 och 26 veckor vardera, undersökte läkemedlets effekt på 2428 personer. Biverkningarna tycktes få och inte särskilt allvarliga, de mest förekommande biverkningarna var förstoppning och illamående. Studierna visar att Eluxadolin markant förbättrar diarré och buksmärta associerad med IBS jämfört med placebo. Hoppfulla, positiva resultat alltså.

Företaget planerar nu att ansöka om godkännande för behandling av IBS-D i USA någon gång under mitten på 2014. Dock dröjer det till början av 2015 innan företaget ansöker om godkännande i Europa, så det kan dröja innan vi eventuellt kan se det på marknaden här hemma.

Mesalazin vid IBS?

Mesalazin används som behandling vid IBD (inflammatory bowel disease) och hämmar inflammation i tarmen. Eftersom låggradig inflammation har setts vid IBS så har Mesalazins effekt vid IBS studerats i flertalet studier. Resultaten har varit lite varierande men så är det ju tyvärr med de flesta behandlingsalternativen för IBS i dagsläget, även de som vanligen erbjuds oss.

En studie gjordes på 61 patienter med IBS-D enligt Rome III. De delades in i två grupper PI-IBS (18 st) och IBS (43 st), och båda grupperna fick 800 mg 3 gånger per dag i 30 dagar. Symptomen utvärderades löpande under studien. Det var faktiskt ingen statistisk skillnad mellan de olika IBS-grupperna på totala symptompoäng efter 30 dagars behandling, både grupperna uppvisade en markant minskning av totala symptompoäng. Vidare så förbättrades avföringsfrekvens och avföringskonstisens markant och buksmärta och uppblåsthet minskade tydligt. (Bafutto, et al., 2011)

(mer…)

Lovande medicin för IBS-D

Constella (Linaklotid) finns numer för patienter med IBS-C. Medicinen har fått bra resultat i studier och kan förhoppningsvis vara till stor hjälp för patienter som lider av förstoppning. Än så länge finns dock ingen motsvarande medicin för IBS-D patienter men det forskas intensivt om IBS och läkemedel just nu.

(mer…)