Tagged: Mage

Avföringstransplantation, del 1

Fekal mikrobiota transplantation (FMT) har blivit en effektiv behandling vid återkommande Clostridium difficile infektion (CDI), och det finns tecken som tyder på att FMT kan vara effektivt vid andra mag- och tarmsjukdomar, inkluderat IBD och IBS. Sjukdomar där en förändrad bakteriemiljö förekommer12.

Vad är avföringstransplantation?
Avföringstransplantation är egentligen precis vad det låter som. Man tar avföring från en frisk individ och transplanterar den till en sjuk persons mag- och tarmkanal för att bota en specifik sjukdom. FMT är inget nytt påhitt, utan har funnits länge. På 1500-talet gav man en jäst avföringslösning, färsk avföring, torkad avföring eller avföring från spädbarn som behandling mot svår diarré, feber, smärtor, kräkningar och förstoppning.3

Även fast FMT har funnits sedan många år tillbaka så har man ännu inte tagit fram ett evidensbaserat standardiserat protokoll för hur ingreppet ska genomföras. Det finns heller ingen standard för hur pass mycket avföring som krävs. Det verkar som att större mängder gör mer nytta, men hur pass stor mängd som används beror på vilket administrationssätt som görs.

Hur väljs donator ut?
En undersökning tydde på att det var att föredra en donator som är släkt med mottagaren men senare experiment gjorda på avföring från universella donatorer har givit utmärkta resultat, vilket gör det tveksamt om det verkligen behövs avföring från familj.
Det är dock viktigt hur donatorer och mottagare väljs ut eftersom det finns en potentiell smittorisk vid ingreppet, och då krävs noggrann testning. Avföringen från donatorerna bör testas för bland annat CDI, och deras blod bör testas för Hepatit A, B & C och HIV typ 1 & 2 samt Syfilis. Mottagarna bör testas för HIV typ 1 & 2, Hepatit A, B & C samt Syfilis.
Vidare bör en donator inte använt antibiotika under de tre senaste månaderna, samt inte ingått i några beteenden som klassas som hög risk (oskyddat sex, skaffat piercing, tatuering osv). Donatorer som har kronisk diarré, förstoppning, IBS, IBD, kolorektala polyler eller cancer, immunförsvagning, grav fetma, metaboliskt syndrom, atopi och kroniskt trötthetssyndrom bör uteslutas eftersom dessa sjukdomar kan påverkas av bakteriefloran. Donatorer som genomgått större operationer i mage och tarm, såsom gastric bypass, bör inte heller användas. Godkända donatorer bör även ta hänsyn till mottagarens eventuella allergier mot mat och medicin och undvika att förtära det specifika ämnet ett par dagar innan donationen ska ske. Övergående symptom från mage och tarm är inte ovanligt hos mottagarna, t ex ändrade avföringsvanor och buksmärta.

Är ingreppet säkert?
I övrigt tycks ingreppet ganska så säkert, även om en studie som följde 77 patienter hittade fyra olika autoimmuna sjukdomar hos fyra av de 77. Någon säker koppling mellan FMT och sjukdomarna kunde emellertid inte fastställas.4SIBO (small intestinal bacterial overgrowth) är en teoretisk risk när FMT görs via övre mag- och tarmkanalen, men man har ännu inte sett några sådana problem i kliniska prövningar.

Hur går det till?
Ingreppet kan ske både uppifrån och nerifrån; genom nasogastris eller nasoenterisk sond, gastroduodenoskopi, koloskopi, sigmoideoskopi eller lavemang. Mottagaren bör genomgå en tarmsköljning innan oavsett vilken väg som väljs. För att den donerade avföringen ska stanna kvar inuti mottagaren i minst fyra timmar är det bra om mottagaren tar två loperamid ungefär en timme innan ingreppet.
Administration genom övre mag- och tarmkanalen (nasogastrisk/nasoenterisk) är snabbare, inte särskilt kostsam och tekniskt enkel att genomföra. Den har samtidigt fördelen att nästan hela mag- och tarmkanalen kommer i kontakt med den donerade avföringen.5 Jämfört med administrering via analen så används mindre volymer samt en långsammare infusionshastighet för att minska risken för bland annat kräkningar.

Vilken metod är bäst?
Även om det inte finns någon konsensus så verkar FMT via koloskopi vara metoden som föredras över lavemang eller administrering via övre mag- och tarmkanalen. Inte bara för att patienten själv föredrar detta utan även för att lavemang brister i det faktum att det endast når mjälten6 medan den donerade avföringen vid en koloskopi kan komma i kontakt med hela tarmen . Vid en koloskopi kan omfattningen och svårighetsgraden av sjukdomen klargöras samtidigt som behandling ges7. Hos patienter med svår inflammation i tarmen kan det emellertid vara bättre att använda sig av ett annat administrationssätt. Fördelen med lavemang är att de är lätta att genomföra, mindre kostsamma och kan genomföras i en patients hemmamiljö. Lavemang kan dock kräva flera upprepande administrationer jämfört med koloskopi där en enda administration är vanligare.
Endast två studier har jämfört resultaten mellan de olika administrationssätten. Den första studien8 jämförde FMT via gastroskopi, nasoenterisk sond, koloskopi och lavemang. I denna studie fann man att FMT via gastroskopi eller nasoenterisk sond var mindre effektiv än lavemang och koloskopi (76,4 % jämfört med 85%).
Den andra var egentligen en granskning av 12 olika studier5 som jämförde FMT via koloskopi med FMT via nasogastrisk sond som behandling för återkommande CDI. De fann att FMT via koloskopi var mer effektivt (93,2 %) än nasogastrisk sond (85,3%).

Referenser

1
Borody, T., Paramsothy, S. & Agrawal, G., 2013. Fecal Microbiota Transplantation: Indications, Methods, Evidence and Future Directions. Curr Gastroenterol Rep, 15(337).

2
Brandt, L. & Aronaidis, O., 2013. An overview of fecal microbiota transplantation: techniques, indications and outcomes. Gastrointestinal Endoscopy, 78(2), pp. 240-219.

3
Zhang, F., Luo, W. & Shi, Y., 2012. Should we standardize the 1700-yearold fecal microbiota transplantation?. Am J Gastroenterol, Volume 107.

4 Brandt, L., Aroniadis, O. & Mellow, M., 2012. Long-term follow-up of colonoscopic fecal microbiota transplantation for recurrent Clostridium difficile infection. Am J Gastroenterol , Volume 107, pp. 1079-87.

5 Postigo, R. & Kim, J., 2012. Colonoscopic versus nasogastric fecal transplantation for the treatment of Clostridium difficile infection: a review and pooled analysis. Infection , Volume 40, pp. 643-8.

6 Persky, S. & Brandt, L., 2000. Treatment of recurrent Clostridium difficileassociated diarrhea by administration of donated stool directly though a colonoscope. Am J Gastroenterol, Volume 95, pp. 3283-5.

7 Brandt, L. & Reddy, S., 2011. Fecal microbiota transplantation for recurrent Clostridium difficile infection. J Clin Gastroenterol, Volume 45, pp. 159-67.

8 Gough, E., Shaikh, H. & Manges, A., 2011. Systematic review of intestinal microbiota transplantation (fecal bacteriotherapy) for recurrent Clostridium difficile infection. Clin Infect Dis, Volume 53, pp. 994-1002.

När får vi räknas med?

Socialstyrelsen definition av funktionsnedsättning lyder:
nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av sjukdom eller annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av bestående eller av övergående natur.

Detta är inte synonymt med funktionshinder som definieras:
begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Exempel på begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet och bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och kulturaktiviteter, i utbildning och i demokratiska processer. Det handlar framförallt om bristande tillgänglighet i omgivningen.

 För ett tag sedan hamnade jag i en liten diskussion huruvida mag- och tarmsjukdomar ingår i begreppet funktionsnedsättning, och ja det anses de faktiskt göra. Någon påpekade att det ju var en stor skillnad mellan olika tarmsjukdomar och hävdade att IBD var en funktionsnedsättning medan IBS inte var det. Argumentet var att med en IBD så kan du vara oerhört beroende av närheten till en toalett samt sängliggande av smärta. Vi som har IBS vet att båda dessa saker inte är ovanliga vid vår sjukdom.

Det slog mig ganska hårt då att även människor som lever med mag- och tarmsjukdom har en fruktansvärt dålig kunskap om just IBS och därmed ser sjukdomen som den flummiga ballongmage det skrivs om i media. Detta kommer utav att det i stort sett aldrig diskuteras om hur svår sjukdomen kan vara att leva med, även inom diverse förbund som fortfarande slänger sig med föråldrade och förminskande namn som ”irriterade tarmar”.

Vi accepteras och inkluderas sällan, vilket gör vår sjukdom ännu svårare att leva med. Jag vill därför påminna om att lider du inte av IBS så kanske du inte ska ta dig tolkningsföreträde och bestämma hur svårt vårt lidande är eller inte är. Det är en rejäl spark på någon som redan ligger ner och vi orkar inte alltid resa oss igen.

Så var det min tur att bli magsjuk

Sonen åkte på en magsjuka för någon vecka sedan, ingen kräksjuka som tur var, men en envis magsjuka som höll i sig i cirka en vecka. Igår var det min tur att bli sjuk, min kropp är som en svamp som bara suger åt sig alla dumma bakterier och virus som kan ställa till det för magen. Tänk bara på hur jag fick min IBS: Min familj åkte utomlands och JAG fick turistdiarré.

Tyvärr brukar en magsjuka alltid starta ett skov för mig också, så det kan ta månader innan jag återhämtar mig. Inte jättekul nu med tanke på att jag är gravid. Att bara äta väldigt lite och flytande föda fungerar inte riktigt när jag har en till som behöver näring. Förhoppningsvis är jag snart frisk och slipper långa skov, både för min skull och för bebisens skull.

Hoppas era magar håller sig snälla och att ni slipper magsjukor i höst och vinter.

FODMAP FUN

Äter du enligt FODMAP eller är intresserad av att testa så rekommenderar jag sajten FodmapFun. Här finns massor med information om FODMAP, tips på böcker om FODMAP, FODMAP-recept och så vidare.

Har du ätit enligt FODMAP ett tag och inte upplever tillräcklig lindring? Läs igenom Why The Low-FODMAP Diet Might Not Be Working For You

 

Avföringstransplantation, del 2

Clostridium difficile

FMT tycks vara en väldigt effektiv behandling vid återkommande Clostridium difficile (CDI) och har faktiskt föreslagits som en första behandlingsåtgärd för CDI. En randomiserad kontrollerad studie jämförde behandling med FMT och Vancomycin (antibiotika). Den studien fick avbrytas i förtid eftersom patienterna som fick FMT svarade så oerhört mycket bättre på behandlingen, och man ansåg det oetiskt att fortsätta studien. 81 % (13 av 16) av FMT-gruppen ansågs friska från RCDI efter en behandling. Två av de tre icke-botade patienterna blev botade efter ytterligare en FMT behandling från annan donator. Motsvarande siffror i gruppen som bara fick Vancomycin var 4 av 13 (31%) och 3 av 13 (23%) i gruppen som fick Vancomycin tillsammans med tarmsköljning.1 Vidare studier behövs för att kunna fastställa om tarmsköljning hjälper eller stjälper vid FMT.

(mer…)