Tagged: Kvinnor

Genusperspektiv på psykiatrin

Har du sett mig på Twitter är det säkert ingen överraskning att genus och jämställdhet är saker som intresserar mig. Jag kom precis på en uppgift till skolan som jag skulle vilja publicera här på bloggen. Uppgiften bestod i att ”söka skiftlig publicerad information om någon historisk person som haft en funktionsnedsättning eller någon form av handikapprelaterad verksamhet.”

Historisk uppgift

I mitt sökande efter någon eller något att skriva om till den historiska uppgiften sprang jag på en avhandling av Gunnel Svedberg. Hennes avhandling innefattade ett genusperspektiv på psykiatrins historia som jag fann intressant och valde därför skriva min historiska uppgift kring detta istället för någon specifik person.

Det tycks ha varit en skillnad mellan manliga och kvinnliga patienter inom psykiatrin. Kvinnliga patienters upplevelser och beteenden framstår i flera skrifter som annorlunda och kvinnor har beskrivits som särbehandlade på sinnessjukhusen. Förklaringsmodellerna till skillnaderna är flertaliga, exempelvis medfödda biologiska könsskillnader, tidsbundna uppfattningar av kön, kvinnoförakt eller kvinnoförtyck. (Svedberg, 2002)

Kvinnosidan på sinnessjukhusen sågs ofta som den mest svårskötta och Margaret Sorbie Thompson som undersökte patientjournaler och annat arkivmaterial från åren 1813 till 1894 drog slutsatsen att de manliga läkarna hade en mycket klarare uppfattning om sina manliga patienter än sina kvinnliga. Även om årsberättelser från 1902 till 1952 visar en bild av en sysselsättningsgrad i ungefär lika stor utsträckning för kvinnor och män så fanns det en skillnad i de alternativ som fanns för de olika könen. Kvinnornas sysselsättningar var strängare reglerat än männens och hade ofta som syfte att ge inskolning i konventionell könsrollsbeteende. (Svedberg, 2002) Det innebar att kvinnornas uppgifter inskränktes till inomhussysslor som bestod av städning, tvätt och sömnadsarbete medan det för männen fanns verkstäder och utearbete. Bristen på möjligheter för kvinnor att vara ute påtalades och beklagades i årsberättelser och inspektionsberättelser. (Svedberg, 2010)

Kvinnor har samtidigt bedömts som sinnessjuka vid vissa tidpunkter i livet, som puberteten, förlossningen och menopausen, och beskrivs som en avvikande, ofullkomlig och kastrerad variant av mannen. Den så kallade ”ovarie-teorin”, där manliga läkare utvecklade biologiskt baserade argument gentemot kvinnors högre utbildning och förvärvsarbete antas ha påverkat läkarnas inställning till kvinnor och hennes psykologiska hälsa. Läkarna föreställde sig att kvinnornas liv var en serie av farliga fysiologiska kriser som felhanterade kunde leda till psykisk ohälsa. (Svedberg, 2002)

Psykiatrikern Joel Braslow studerade amerikansk psykiatrisk vård under första delen av 1900-talet med utgångspunkt i sinnessjukhuset Stockton State Hospital. Han ägnade tid åt att ge lobotomin ett genusperspektiv, eftersom han upptäckte att 85 % av de lobotomerade var kvinnor, och att vid upprepad lobotomi på samma patient så var 13 av 14 kvinnor. Han fann även andra könsskillnader där det visade sig att mekaniska tvångsmedel användes i mycket större utsträckning till kvinnor än män. När han studerade patientjournaler fann han att ”okvinnligt uppförande”, vilket då var onani eller någon annan form av sexuell utlevelse, tycks ha haft betydelse för val av lobotomi som behandlingsmetod för kvinnorna. Lobotomin användes för att åtgärda kvinnors olämpliga och störande uppförande och återförde dem till vad som betraktades som lämpliga kvinnosysslor och passande kvinnligt beteende. (Svedberg, 2002)

Referenser->

Miss Representation

”How the Media Failed Women in 2013
There was a lot to celebrate this year for women in the media. But some things aren’t changing fast enough.”