Tagged: Kost

Lite bevis för FODMAP

Fodmap har blivit en populär diet bland många och förespråkare för dieten menar att den hjälper upp till 80% av IBS-patienter. Vissa går så långt som att hävda att dieten botar. Ett påstående jag utvecklat en allergisk reaktion mot.

Jag känner väl att jag varit sjuk så pass länge att jag inte orkar hurra över alla dessa ”botemedel” som dyker upp då och då. Förr testade jag det mesta. Det räckte med att någon påstod att det hjälpt deras grannes kusin för att få mig att prova. Idag, vis av erfarenhet, kräver jag lite mer än så. Absolut bäst är om det finns ordentliga studier bakom påståendet, men jag kan nöja mig med några enstaka förutsatt att de håller hög kvalitet.

Så hur är det då med Fodmap? Finns det övertygande bevis om att den hjälper så många med IBS?

FODMAP utvecklades, som ni kanske vet, i Australien, och innebär att man grupperat olika sockeralkoholer och kolhydrater tillsammans baserat på hur snabbt de tas upp av kroppen. Dessa har främst tre saker gemensamt: de tas upp dåligt av tunntarmen, har en osmotisk effekt och bryts snabbt ned av bakteria. Detta gör att symptom som gaser, uppblåsthet, kramper och diarré kan uppkomma.

Enligt Drug and Therapeutics Bulletin så finns det egentligen väldigt lite bevis för att FODMAP skulle vara effektivt som behandling vid IBS. De har gått igenom publicerade studier kring FODMAP, och kommit fram till att även om studierna visar att patienter upplever viss symptomlättnad av dieten så finns en del frågetecken. Bland annat att en studie indikerar hur tarmfloran förändras av dieten (Läs mer om det i inläggen FODMAP, inte överlägsen och FODMAP, bra eller dåligt)

De menar att studier som stöder påståendet att FODMAP är en effektiv behandling är baserat på ett fåtal relativt små, kortvariga öppna oblinda eller singel-blinda studier. Vidare menar de att det kan vara svårt att behålla en allsidig kost när man begränsar sin diet.

En FODMAP-diet kan emellertid vara lämplig för motiverade patienter där andra behandlingsmetoder har misslyckats, men ska endast göras under övervakning av en dietist med specialistkompetens.

Drug and Therapeutics Bulletin avslutar:
 ”However, we believe that patients should be advised that there is very limited evidence for its use, the ideal duration of treatment has not been assessed in a clinical trial, and its place in the management of IBS has not been fully established.”

Källa: http://dtb.bmj.com/content/53/8/93.abstract

FODMAP inte överlägsen

Under UEG-veckan* presenterades väldigt intressanta resultat vad gäller kostbehandling vid IBS.

En studie har gjorts för att jämföra traditionell kostbehandling och FODMAP vid IBS. 65 patienter med IBS från tre olika sjukhus här i Sverige delades upp i två grupper, en traditionell på 33 stycken och en FODMAP på 32 stycken, och fick äta enligt gruppens kostråd. Symptomgraden mättes med hjälp av IBS severity scoring system (IBS-SSS) i början och i slutet av studien.

Resultaten visade sig vara väldigt lika mellan de två grupperna. 56 % i FODMAP-gruppen jämfört med 52 % i den traditionella diet-gruppen svarade på behandling och fick minskade symptom. Vad gäller specifika symptom var lindringen, i de båda grupperna, väldigt lika vad gäller buksmärta, tarmtömningsfrekvens och livskvalité. När det gäller uppblåsthet var dock den traditionella dieten mer effektiv.

Ingen direkt skillnad mellan de olika dieterna alltså, och författarna till studien menar att en kombination av båda kan vara en lösning på individuell nivå.

*UEG står för United European Gastroenterology

 

Mer om FODMAP

Jag har skrivit lite om FODMAP tidigare i inläggen FODMAP, FODMAP fun och FODMAP, bra eller dåligt?

FODMAP är en diet framtagen av australienska forskare, och börjar bli populär världen över som symptomlindring vid IBS. Dieten går ut på att undvika fruktaner, galaktaner, sorbitol, laktos, fruktos och sockeralkoholer eftersom dessa kan vara en symptomtrigger.

Dieten består av två faser. Den första fasen innebär att eliminera alla FODMAPs från kosten och bör pågå mellan 6-8 veckor. Tanken är att man ska låta magen och tarmen vila. Efter detta ska nästa fas påbörjas och det är då du ska börja återintroducera FODMAPs i kosten. Detta ska inte göras alla på en gång, utan en grupp i taget och det gäller att hålla koll på hur väl man tål gruppen som återintroducerats. När man närmar sig slutet på dieten är det många som kan återvända till normal kost, med enbart få FODMAPs som behöver undvikas.

Det är en bra idé att arbeta med en dietist som är väl insatt i hur FODMAP fungerar. Då kan du få hjälp att planera måltider under uteslutningsfasen, hjälp att återintroducera i bra takt och du kan få tips och råd för att slippa näringsbrist under dieten.

 

FODMAP, bra eller dåligt?

Flera olika sorters dieter har föreslagits som behandling vid IBS, men de vetenskapliga bevisen för deras effektivitet har sällan varit konsekvent. Senast är det FODMAP som har varit många studiers fokus. Här kan du läsa lite mer om FODMAP

Nedbrytningen av FODMAPs sägs öka gasproduktionen och det har  gjorts studier där FODMAP visar sig minska bland annat uppblåsthet och gasproduktion. Vidare har man gjort studier där man sett att FODMAP faktiskt varit orsaken till symptom hos några med diagnosen IBS. FODMAP är inte enbart dåligt dock, det är exempelvis en energikälla för mag- och tarmkanalens mikrobiota, och mikrobiotan är oerhört viktig för flera organ i kroppen. Förändringar i mikrobiotan har kopplats ihop med IBS,  där man bland annat sett hur människor med IBS har färre bifidobakterier i sin mikrobiota. Det har även associerats med förändringar i immunförsvar hos möss och buksmärta hos friska människor. FODMAPs har en väldokumenterad prebiotisk effekt.

Att förändra sin kost och minska eller utesluta FODMAP kan påverka mag- och tarmkanalen. Man vet att ett minskat intag av frukt och grönt förändrar hela mikrobiotan, glutenfri diet minskar markant antalet bifidobakterier hos friska kontroller och att helt utesluta FODMAP minskar hela mikrobiotan.

En studie visar hur en diet enligt FODMAP innebär en stor och betydande minskning av bifidobakterier. Det hela blir lite av en paradox, då FODMAP visat sig hjälpa några med IBS och kunnat minska symptom såsom uppblåsthet, hur bråttom du har till toaletten (urgency) och gaser. Bifidobakterier har som sagt kopplats ihop med buksmärta hos friska samt antalet dagar med smärta hos IBS:are. Flertalet studier har visat hur en behandling med bifidobakterier ger en positivt effekt vid IBS. Är det då en bra idé att äta enligt en diet som reducerar antalet bifidobakterier ytterligare?

Huruvida denna minskning av bifidobakterier är bestående eller om det ger några skadliga effekter på tarmens långsiktiga hälsa vet vi inte, det krävs fler studier för det.

Alternativ behandling, kost

Många patienter med IBS upplever att deras symptom förvärras i samband med ätande1 2, och därför är det kanske rimligt att fundera över om det finns någon i maten som gör en sjuk. Studierna har visat på flera potentiella bakomliggande orsaker till den upplevda intoleransen men kostens roll i IBS är kontroversiell och skulle behöva studeras mer ingående.

(mer…)

Low Fodmap: Persilja- & Quinoasallad

Persilja- och Quinoasallad

2-4 portioner
Ingredienser
  • 2 dl quinoa
  • 1,5 tsk citronjuice
  • 1 tsk olivolja, extra virgin
  • 1 dl färsk hackad slätbladig persilja
  • 1 liten gurka (skalad, urkärnad och tärnad)
Gör såhär:

Koka quinoa enligt förpackningen.
Hacka persiljan, skala, urkärna och tärna gurkan. Blanda citronjuice med olivolja samt salt och peppar i en liten skål.
Häll citronjuiceblandningen över persiljan och gurkan och blanda sedan ihop med quinoan. Servera gärna med grillad kyckling (utan skinn)

.

Low Fodmap: Ris- & tonfisksallad

Ris- och tonfisksallad

2-4 portioner
Ingredienser
  • 250 g brunt ris
  • 2,5 dl Doongara alt Basmati (ris)
  • 1 dl gröna ärtor
  • 2 tomater, tärnade
  • 3 salladslökar, endast toppen
  • 2 citroner
  • Vitlöksolivolja
  • 2×200 g tonfisk i vatten
Gör såhär:

Koka det bruna riset samt Doongara/Basmati enligt förpackningen. Ställ åt sidan och låt svalna. Skär tomater och salladslök, blanda med riset och tillsätt gröna ärtor. Häll vattnet ur tonfisken, dela i mindre bitar och blanda ner. Pressa en citron i en annan skål och blanda sedan ihop med salt, peppar och vitlöksolivolja. Häll över tonfisksalladen och blanda om. Skär den andra citronen i klyftor, lägg upp på tallrik och servera.

Se till att du endast använder de gröna delarna av salladslökarna för att rätten ska bli enligt FODMAP. Du kan även byta ut de gröna ärtorna mot gröna bönor. Vill du öka mängden protein kan du göra en omelett på två ägg och tillsätta.

Läs mer om FODMAP här

IBS-dieten

IBS-dieten går till på så sätt att man först äter efter en baskost tills man är symptomfri eller har färre symptom. Efter det är det dags för återintroduktion av livsmedel och det ska göras en sak i taget, lugnt och försiktigt, för att verkligen kunna hitta om man är känslig mot något. Det är väldigt bra att ha ett Excel-ark eller en matdagbok där du kan dokumentera allt som händer. Exempelvis där du noterar datumet för livsmedlets återintroduktion och om något symptom har dykt upp. Specificera och gradera gärna symptomen (magsmärta, gaser, buksvullnad, avföringskonsistens, antalet tarmtömningar per dag och så vidare).

När det är dags för återintruduktion av livsmedel så är det viktigt att bara testa ett livsmedel i taget och att man testar under minst tre dagar. Om man efter dessa tre dagar inte får några symptom så kan detta livsmedel läggas till baskosten. Sedan är det bara att upprepa samma sak med nästa livsmedel.

Om symptom skulle uppstå under testet så ta bort livsmedlet igen och återgå till baskosten som den såg ut innan det senast introducerade livsmedlet och vänta några dagar tills du är symptomfri. Testa sedan samma livsmedel en gång till för att försöka utröna om det var en slump eller om du möjligtvis är känslig mot det. Dyker symptom upp igen – ta bort livsmedlet från kosten och skriv ner detta livsmedel som ett potentiellt symptomgivande livsmedel. Får du symptom av vanliga mjölkprodukter så kan du upprepa testet fast denna gång med laktosfritt. Efter detta är det bara att ge sig på nästa livsmedel på listan.

Baskost

(Dessa livsmedel får ingå)

  • Ris, risgryn, rismjöl, rismjölk (rice dream), riskakor, risdiet (dr Kousa’s)
  • Sojamjölk (utan smakämnen)
  • Rapsy (rapsmjölk), rapsyfrutti (raps”filmjölk”) – det är pulver som finns i specialhyllan
  • Majsmjöl, polentagryn
  • Glutenfri pasta och glutenfritt bröd (knäckebröd)
  • Ev. sempers glutenfria mjölmixar
  • Kött (nöt, vilt, får, lamm)
  • Kyckling
  • ”Vit” fisk
  • Grönsallad, isbergssallad, skalad gurka, inlagd gurka, morot, palsternacka, tomat, squash/zucchini, avokado, spenat, nässlor och oliver
  • Honungsmelon/nätmelon, persika, bär (blåbär, lingon, hjortron, hallon, jordgubbar, vinbär osv)
  • Hemmagjord saft eller sylt (bär, socker, vatten) – utan konserveringsmedel
  • Örtté
  • Olja och mjölkfritt margarin
  • Socker, salt och peppar
  • Gröna örtkryddor (oregano, timjan, dragon, basilika, mejram, dill, persilja)

Lista för återintroducering

  1. Potatis
  2. Mjölk
  3. Te
  4. Råg
  5. Smör, margarin
  6. Lök
  7. Ägg
  8. Havre
  9. Äpple
  10. Kaffe
  11. Choklad
  12. Korn
  13. Citrusfrukter
  14. Majs
  15. Ost
  16. Skaldjur
  17. Vete
  18. Päron
  19. Nötter
  20. konserveringsmedel
  21. Sten- och kärnfrukter (nektarin, körsbär)
  22. Röd fisk (tonfisk, lax osv)
  23. Fläsk
  24. Banan
  25. Kryddor
  26. Kålväxter (vitkål, blomkål, broccoli osv)
  27. Paprika
  28. Baljväxter
  29. Rotfrukter
  30. Champinjoner

Fodmap?

FODMAP står för Fermentable Oligo- Di- och Monosackarider och Polyoler. Det är olika sockeralkoholer och kolhydrater som har grupperats tillsammans baserat på hur snabbt de tas upp av kroppen 1. Namnet myntades av en grupp australienska forskare som tror att mat innehållandes vissa kolhydrater och sockeralkoholer förvärrar symptomen hos IBS- och IBD-sjuka. FODMAP består av fruktos, laktos, fruktaner, galaktaner samt sockeralkoholer som Sorbitol, Mannitol och Xylitol, och de har främst tre saker gemensamt; dålig upptagning av tunntarmen, en osmotisk effekt och de bryts snabbt ned av bakteria. Detta gör att symptom som gaser, uppblåsthet, kramper och diarré kan uppkomma2.

Läs hela inlägget här->