Tagged: Följdsjukdom

Högre risk för IBS-D vid atopisk sjukdom

Allergier, IgE-antikroppar och mastceller är något som har kopplats ihop med IBS flertalet gånger, bland annat i en studie med mastcellsstabiliseraren Ketitofen. Nu har en annan studie visat att personer med atopisk sjukdom och lågt antal mastceller har en ökad risk att drabbas av IBS. Studien visade en ökad risk för IBS vid tidigare atopisk sjukdom, födoämnesallergi och allergisk rinit (snuva).

(mer…)

Ingen ökad risk för tarmcancer

En studie i Taiwan följde 91,746 patienter som fått diagnosen IBS mellan år 2000 och 2010. Under de två första åren av studien noterade forskarna en ökning av tarmcancerfall bland IBS-patienter jämfört med kontrollerna (37,3 jämfört med 5,61 per 10 000/personer). Efter detta, under de resterande åren som studien pågick kunde forskarna inte hitta någon markant skillnad mellan IBS-patienterna och kontrollgruppen. De båda gruppernas tarmcancerrisk skiljde sig alltså inte särskilt mycket efter de första två åren. Forskarna kunde även se att IBS-patienterna genomgick fler koloskopier/sigmoideoskopi än patienterna i kontrollgruppen.

Så hur förklarar forskarna den högre frekvensen av tarmcancerfall under de två första åren? Jo, de menar att det rör sig om att en patient fått fel diagnos. Istället för IBS-diagnosen skulle patienten egentligen ha fått diagnosen tarmcancer. Om så är fallet finns det ingen högre frekvens av tarmcancerfall bland IBS-patienter alls.

Referens

Impotens och IBS?

Impotens (erektil dysfunktion) definieras som oförmågan att få eller behålla en erektion tillräcklig för sexuellt samlag. Ungefär en tredjedel av alla män upplever impotens någon gång i livet, och impotensen har kraftig negativ påverkan på männens intima relationer, livskvalitet och självförtroende. Flera sjukdomstillstånd har kopplats samman med impotens såsom diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.

En studie1 i Taiwan såg en koppling mellan impotens och gastrointestinala sjukdomar. Dessa forskningsresultat ledde sedan till en studie där man studerade en eventuell koppling mellan impotens och IBS.

(mer…)

Ökad risk för ischemisk kolit

Ischemisk kolit är en skada på tjocktarmen som uppstått till följd av syrebrist i tarmväggen. Symptomen är ofta krampaktiga buksmärtor med diarré, som efter ett tag övergår till blodig diarré. Smärtan är vanligtvis lokaliserad i nedre delen av magen och det är inte ovanligt med förhöjd temp. Ischemisk kolit kan göra att tarmväggen brister och man drabbas då av peritonit (inflammation i bukhinnan), så det är alltid en bra idé att rådgöra med sjukvården om du misstänker ischemisk kolit.

Det har gjorts studier för att utröna om IBS kan medföra en ökad risk för ischemisk kolit. Två studier publicerade 20041,2 och en publicerad 20073 kunde stärka tesen att det finns en koppling mellan ischemisk kolit och IBS. Dessa kunde visa en markant ökad risk hos patienter med IBS eller förstoppning än för patienter utan dessa sjukdomstillstånd.

Patienter med IBS eller förstoppning uppvisade två till tre gånger så hög risk att drabbas av ischemisk kolit. Vidare lyckades studien3 komplicera tesen kring mag- och tarmläkemedel och ökad risk för kolit. Det betyder att framtida studier bör inkludera IBS och förstoppning som faktorer eftersom det kan vara så att det egentligen är den underliggande IBS:en eller förstoppningen som är orsaken och inte den medicin man äter.

De tre studierna visade även att det var mer vanligt att en patient drabbades av ischemisk kolit om de var av kvinnligt kön samt äldre ålder. Det var 58-78 % mer vanligt hos kvinnor än hos män, och ju högre upp i ålder man kom desto vanligare blev ischemisk kolit hos kvinnorna.

Det är absolut ingen anledning att drabbas av panik men det är alltid bra att vara medveten om den ökade risken man har sett i studier och vara uppmärksam på symptomförändringar, särskilt om du är kvinna och är lite äldre.

Referenser

1 Cole AJ, Cook SF, Sands BE, Ajene AN, Miller DP, Walker AM. Occurrence of colon ischemia in relation to irritable bowel syndrome. Am J Gastroenterol 2004; 99: 486–91.

2 Walker AM, Bohn RL, Cali C, Cook SF, Ajene AN, Sands BE. Risk factors for colon ischemia. Am J Gastroenterol 2004; 99: 1333–7.

3 Suh DC, Kahler KH, Choi IS, Shin H, Kralstein J, Shetzline M. Patients with irritable bowel syndrome or constipation have an increased risk for ischaemic colitis. Aliment Pharmacol Ther. 2007 Mar 15;25(6):681-92.

Ökad risk för benbrott och benskörhet

Osteoporos, benskörhet, innebär minskad benvävnad och förändringar i benvävnadens struktur. Benskörhet leder till minskad hållfasthet i skelettet och ökar risken för frakturer. Traditionella riskfaktorer är bland annat ökad ålder, kvinnligt kön, rökning och ett stort alkoholintag.

Bland mag- och tarmsjukdomar så ger både IBD1 och Celiaki2 en ökad risk för benskörhet. Hos patienter med Celiaki har en glutenfri-diet markant kunnat minska risken för att drabbas av benskörhet. Den ökade risken för benskörhet hos IBD-patienter är oberoende av graden av kortikosteroider, verkar inte bero på avvikelser i kalciumhomeostas3, och kan vara relaterat till sjukdomens aktivitet. Bentätheten har visat sig förbättras hos patienter med Crohns som får behandling med TNF-alpha4.

(mer…)