Prebiotika

Prebiotika

Prebiotika är komplexa kolhydrater som inte bryts ned av kroppens matsmältningsenzymer utan når tjocktarmen i intakt form. Definitionen lyder: ”a selectively fermented ingredient that allows specific changes, both in the composition and/or activity in the gastrointestinal microbiota that confers benefits upon host wellbeing and health.” 1,2

Under de senaste decennierna har det gjorts många studier för att studera oligosackarider i mat och huruvida dessa kan främja välbefinnande och hälsa. Man tror att specifika kolhydrater, nämligen olösliga, kan stimulera tillväxt och utveckling av tarmfloran3. Dessutom har den senaste tidens utveckling av prebiotiska oligosackarider och probiotiska bakterier lett till att man börjat kombinera probiotika och prebiotika3.
De positiva hälsoeffekter som är förknippade med prebiotika är exempelvis en optimerad tarmfunktion och metabolism, förändring i sammansättningen av fettsyrorna, med mera.4,5 Prebiotika har med andra ord en positiv effekt på tarmens miljö.

Prebiotika som fruktooligosackarider och galaktooligosackarider har både själva och i kombination med probiotika (L. plantarum, L. paracasei eller B. bifidum) visat sig kunna öka de nyttiga bakterierna bifidobakterier och laktobaciller och samtidigt hämma diverse bakteriestammar såsom Clostridium spec., E. coli, Campylobacter jejuni, Enterobacterium spec., Salmonella enteritidis, or S. typhimurium hos möss6, grisar7 och människor8,9 Dessutom kan prebiotika påverka själva ekosystemet i mag- och tarmkanalen hos råttor, samt förstärka immunförsvaret genom att öka utsöndringen av immunoglobulin A (IgA)10.
I en studie visade sig oligofruktos och/eller galaktooligosackarider kunna minska risken för återfall av diarré associerad med Clostridium difficile 11,12.

Forskarna blir allt mer övertygande om att probiotika och/eller prebiotika har positiva hälsofördelar och att det är ett bra sätt att förebygga samt hjälpa mot en rad olika infektioner och tarmbesvär. Nyligen har även fler kliniska studier och in vitro studier gett starkare stöd för hälsoeffekterna av probiotika och prebiotika. Särskilt har man sett effektivitet vid behandling av diarré hos barn och äldre, man har sett hur probiotika/prebiotika kan stimulera immuniteten, förbättra tarmbarriären och tarminflammation samt hjälpa mot IBS13

En idé om du tänker försöka behandla dig själv med probiotika är att samtidigt äta prebiotika för att verkligen optimera möjligheten att få ordning på tarmfloran. Det finns mat som innehåller mycket prebiotika, exempelvis havre, korn, råg, bananer, baljväxter, tomater, jordärtskocka och sparris. Det finns även prebiotika i form av kosttillskott. Vitaminbutiken har exempelvis ELIMINEX fruktoligosackarider
Probiotika finns i väldigt många former, yoghurt, dryck, kosttillskott och så vidare. Bodystore har Bifacid som bland annat innehåller B. infantis som nämndes i förra inlägget.

Symprove är en dryck som fått en del uppmärksamhet i bland annat England. Vad jag vet finns det inte i Sverige men det går alldeles utmärkt att beställa från Amazon.co.uk, det gjorde jag och det var inga problem. Den är ganska dyr och man ska dricka den i upp till 90 dagar. Hur pass mycket man ska dricka varje dag beror på hur mycket man väger men 90 dagar blir ungefär 12 flaskor. Den finns i två smaker; original och mango/passion. Jag testade mango/passion och det var utan tvekan bland det äckligaste jag någonsin druckit, men jag är ganska kräsmagad också.

Referenser

1 Gibson, G. R., Probert, H. M., Van Loo, J. A. E., & Roberfroid, M. B. (2004). Dietary modulation of the human colonic microbiota: updating the concept of prebiotics. Nutrition Research Reviews, 17, 257-259.

2 Roberfroid, M. (2007). Prebiotics: the concept revisited. Journal of Nutrition, 137, 830-837.

3 Mussamatto, S. I., & Mancilha, I. M. (2007). Non-digestible oligosaccharides: a review. Carbohydrate Polymers, 68, 587-597.

4 Qiang, X., YongLie, C., & QianBing, W. (2009). Health benefit application of functional oligosaccharides. Carbohydrate Polymers, 77, 435-441.

5 Forchielli, M. L., & Walker,W. A. (2005). The role of gut-associated lymphoid tissues and mucosal defence. British Journal of Nutrition, 93(Suppl. 1), 41-48.

6 Asahara, T., Nomoto, K., Shimizu, K., Watanuki, M., & Tanaka, R. (2001). Increased resistance of mice to Salmonella enterica serovar Typhimurium infection by synbiotic administration of Bifidobacteria and transgalactosylated oligosaccharides. Journal of Applied Microbiology, 91, 985-996.

7 Bomba, A., Nemcova, R., Gancarcikova, S., Herich, R., Guba, P., & Mudronova, D. (2002). Improvement of the probiotic effect of microorganisms by their combination with maltodextrins, fructo-oligosaccharides and polyunsaturated fatty acids. British Journal of Nutrition, 88, 95-99.

8 Langlands, S. J., Hopkins, M. J., Coleman, N., & Cummings, J. H. (2004). Prebiotic carbohydrates modify the mucosa associated microflora of the human large bowel. Gut, 53, 1610-1616.

9 Cummings, J. H., & Macfarlane, G. T. (2002). Gastrointestinal effect of prebiotics. British Journal of Nutition, 87(S 2), 145-151.

10 Peuranen, S., Tiihonen, K., Apajalahti, J., Kettunen, A., Saarinen, M., & Rautonen, N. (2004). Combination of microbial ecosystem and immune responses in rat gastrointestinal tract. British Journal of Nutrition, 91, 905-914.

11 Lewis, S., Brazier, J., Beard, D., Nazem, N., & Proctor, D. (2005). Effects of metronidazole and oligofructose on faecal concentrations of sulphate reducing bacteria and their activity in human volunteers. Scandinavian Journal of Gastroenterology, 40, 1296-1303.

12 Lewis, S., Burmeister, S., & Brazier, J. (2005). Effect of the prebiotic oligofructose on relapse of Clostridium difficile-associated diarrhoea: a randomized, controlled study. Clinical Gastroenterology and Hepatology, 3, 442-448.

13 Saad, N., Delattre, C., Urdaci, M., Schmitter, J.M., Bressollier, P.(2013) An overview of the last advances in probiotic and prebiotic field. Food Science and Technology, 50(1), 1-16.

1 Response

  1. 16 november, 2015

    […] och eventuell behandling så rekommenderar jag inläggen: Probiotika Långtidseffekt av probiotika Prebiotika Alternativmedicin, del 1 Alternativmedicin, del 2 […]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *