IBS-D, dags att omvärdera diagnosen?

IBS har länge varit en slaskdiagnos och även om läget idag är lite förändrat så lever bilden som flumdiagnos kvar. Jag ogillar den bilden, mycket på grund av att bidrar till att sjukdomen inte tas på allvar. Folk har en tendens att nedvärdera sjukdomen och problemen den kan åsamka. Hur ofta stöter inte IBS-patienter på någon som slutat med gluten och blivit frisk och nu försöker inbilla resten av samhället att det är lösningen på all IBS? Oavsett varför man mår som man gör så kan det vara väldigt jobbigt att leva med. Oavsett vilken sjukdom som påverkar ens mage så kan det begränsa livet ordentligt.

Men, jag är samtidigt medveten om hur mycket det är vi inte förstår kring IBS. Man kan därför inte vara helt säker på att det egentligen inte ingår flera andra sjukdomar, eller att en viss typ av IBS egentligen är helt andra sjukdomar. Idag finns det diagnoskriterier för IBS, där Rome III kanske är den mest kända, och även om man idag arbetar på ett avföringsprov för att ställa diagnosen (Forskare på Sahlgrenska Akademin har upptäckt att personer med IBS har speciella proteiner, graniner, i avföringen), så är det kanske lite väl lätt för vården att bara bunta ihop alla med magproblem och kalla utredningarna för avslutade.

IBS har flera undertyper beroende på vilka symptom man har. En av dem är IBS-D som innebär att man lider av diarré. En del forskare har dock börjat ställa sig frågan om IBS-D verkligen finns, om det inte är så att det egentligen är flera andra sjukdomar. Anledningen till detta ifrågasättande är att man i studier funnit andra orsaker till diarrén. Kan det verkligen vara så att vi kan separera IBS-D från IBS?

50 % av fallen hos mag- och tarmspecialist består av IBS-D och funktionell diarré och det gör även en stor del av dem som behandlas hos sin primära vårdgivare. I en studie med 303 patienter, diagnostiserade med IBS-D och funktionell diarré, indikerade resultaten att 98 % egentligen hade en helt annan diagnos(Habba, 2011). Hela 68 % av patienterna hade åkommor relaterade till behandlingsbara gallsyreproblem. Med andra ord så utgjordes majoriteten av patienter som hade gallsyreorsakad diarré. Efter man hade givit patienterna korrekt diagnos och påbörjat behandling blev 98 % bättre och de fick ner sina tarmtömningar till färre än tre per dag och de fick även en signifikant skillnad i avföringskonsistens. Medicin som binder gallsyra har därmed fått ett utmärkt svarsresultat och detta resultat kan inte helt förklaras med biverkningar av medicinen, särskilt inte eftersom endast 11 % rapporterade någon förstoppning. Andra orsaker till diarrén var glutenintolerans och kolhydratsintolerans. (Habba, 2011)

habbasyndrom
Figuren ovan visar de olika ”korrekta” diagnoserna (Habba, 2012)

Forskarna menar här att dessa fynd stöder teorin om att IBS-D och funktionell diarré egentligen inte finns som korrekta diagnoser och att fynden förklarar bristen på tillfredsställande behandling (Habba, 2011) (Habba, 2012). Dessa fynd påminner även om tidigare studie där man menade att en viss försiktighet bör iakttas när en läkare ställer en diagnos på en funktionell sjukdom eftersom det i många fall finns en annan orsak till diarrén. (Fernandez-Bañares, et al., 2007)

Forskarna ställer sig vidare frågande till varför en del ändå får diagnosen IBS när de uppenbarligen har en annan sjukdom. Och här är man absolut inne på någonting. Om man har en gallblåsa som inte fungerar som den ska borde diagnosen definitivt inte bli IBS. Den korrekta diagnosen borde få stå på egna ben, inte bara för att kunna erbjuda optimal behandling utan även för att kunna utesluta dem ur framtida IBS-studier och därmed inte få felaktiga resultat

Så vad betyder det här då? Betyder det att IBS inte finns? Nej, det gör det inte. Det är däremot ett riktigt bra bevis på hur lite vi verkligen förstår när det gäller mag- och tarmssystemet. Och det betyder att det finns en teori om IBS-D som man anser sig ha vissa stöd för. Det innebär också att man med diagnosen IBS-D alternativt funktionell diarré borde se till att få en ordentlig utredning och också kanske få testa dessa gallsyrebindandemediciner.

Referenser

Fernandez-Bañares, F. o.a., 2007. Systematic evaluation of the causes of watery diarrhea with functional characteristics.. Am J Gastroenterol, Volym 102, p. 2520–8.

Habba, F. S., 2011. Diarrhea Predominant Irritable Bowel Syndrome (IBS-D): Fact or fiction,. Medical Hypotheses, Volym 1, pp. 97-99.

Habba, F. S., 2012. Perhaps it is time to rethink IBS-D. Scandinavian Journal of Gastroenterology, 47(1), pp. 122-123.

1 Response

  1. 25 juni, 2014

    […] Vill du veta mer om denna eventuella diagnos så har jag skrivit om det förut. Läs mer om det här […]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *