Citalopram och IBS

Brain-gut axis är säkert en term du har hört förut. Denna koppling mellan mage och hjärna tycks vara inblandad i det som är IBS. Brain-gut axis består av det centrala nervsystemet, autonoma nervsystemet och det enteriska nervsystemet1 2. Det autonoma nervsystemet består i sin tur av sympatiska och parasympatiska nerver, medan det enteriska nervsystemet innehåller nerver som styr den motoriska och sensoriska funktionen i tarmväggen. Parasympatiska never i det autonoma nervsystemet stimulerar aktiviteten i mag- och tarmkanalen, och detta kan då påverka hur tarmen beter sig. Det enteriska nervsystemet innehåller 95 % av kroppens serotonin, och serotoninet är bland annat delaktigt i förmedlingen av smärta och andra förnimmelser 3 4.

Serotonin har varit och är fortfarande ett intresseområde för forskningen kring IBS, därför är det kanske inte så konstigt att man studerar SSRI och andra antidepressiva som eventuell behandling. SSRI är inte bara ett intresseområde för att depressioner och andra psykiska sjukdomar ofta återfinns hos de drabbade, utan då även för att forskningen visar att serotonin har en hel del att göra med mag- och tarmkanalen.

En dubbelblind studie gjordes år 2006 på Citalopram och IBS. Patienter mellan 20-70 år, som uppfyllde Rome II-kriterierna fick delta i studien. Uteslutna blev patienter med pågående depressioner, som behandlats med neuroleptika, SSRI, TCA under de 6 senaste veckorna. Under studien förbjöds även all smärtlindring, förutom paracetamol, all spasmolytika och all medicin som minskar produktionen av magsyra. Studien bestod av två behandlingsperioder på 6 veckor vardera, separerade med tre veckor lång vänteperiod. De tre första behandlingsveckorna gavs 20 mg Citalopram och under de tre sista gavs 40 mg. Patienterna i den aktuella placebogruppen fick självfallet placebo. Symptomgraden hos patienterna mättes med hjälp av regelbundna frågeformulär samt en daglig symptomdagbok.
Totalt 23 patienter deltog i studien och enligt Rome II hade fyra av dem IBS-C, fem hade IBS-D och resterande hade IBS-A (alternerande). 11 patienter valdes slumpmässigt ut att ingå i den första Citalopramgruppen och 12 i placebogruppen. Två patienter hoppade av efter tre veckors behandling på grund av illamående och magbesvär, en ur Citalopramgruppen och en ur Placebogruppen.
Citalopram hade en positiv effekt på buksmärta, uppblåsthet, livskvalitet och allmänt välmående. Antalet dagar med buksmärta förbättrades markant, och även graden av buksmärta förbättrades. Citalopram lindrade även svårigheter att tömma tarmen och känslan av ofullständig tarmtömning. Däremot hade Citalopram ingen direkt effekt på antalet dagar med hård avföring, men antalet dagar med lös avföring påverkades. Det ska dock tilläggas att denna förändring var ganska liten. Citalopram förbättrade antalet dagar per vecka med uppblåsthet och graden av uppblåsthet, samt hur pass mycket IBS-symptomen påverkade vardagslivet5.

En 12 veckor lång dubbelblind studie ville jämföra Citalopram (40mg) och det tricykliska medlet Imipramin (50mg). Även här användes Rome II-kriterierna för valet av patienter, och diagnosen skulle även ha ställts efter en specialistkonsultation. Uteslutna blev patienter under pågående psykiatrisk behandling, patienter som hade tagit antidepressiva, antipsykotiska mediciner under de fyra senaste veckorna, eller medicin som kunde påverka tarmfunktionen markant. De utvalda 51 patienterna delades slumpmässigt in i tre grupper; 16 st i placebogruppen, 18 st i Imipramingrupp och 17 st Citalopramgrupp. Dock tycker jag bortfallet var lite för stort med tanke på att det var en del som inte fullföljde studien (29 % i Citalopramgruppen, 50 % i Imipramingruppen och 19 % i placebogruppen). I varje studiegrupp tycktes IBS-D vara den vanligaste varianten av IBS. 76 % i C-gruppen, 67 % i I-gruppen och 75 % i P-gruppen. Resultaten var ganska nedslående och man fann inga markanta skillnader mellan de båda läkemedelsgrupperna och placebogruppen. Däremot kunde forskarna se att vissa tarmsymptom (IBS-D) samt den psykologiska funktionen (graden av funktionshinder och IBS-relaterad ångest) förbättrades i I-gruppen. Författarna till studien menar att dessa data antyder att tricykliska läkemedel kan vara mer effektivt som behandling vid IBS än SSRI6.

Vill du läsa mer om tricykliska läkemedel som behandling? Läs inlägget Amitriptylin vid IBS

Referenser

1 Ringel, Y., 2002. Brain research in functional gastrointestinal disorders. J Clin Gastroenterol, Volume 35, pp. 23-25.

2 Harris, M. & Aziz, Q., 2003. Brain-gut interaction in irritable bowel syndrome. Hosp Med, Volume 64, pp. 264-269.

3 Fayyaz, M. & Lackner, J., 2008. Serotonin receptor modulators in the treatment of irritable bowel syndrome. Ther Clin Risk Manag, Volume 4, pp. 41-48.

4 Talley, N., 2006. Irritable bowel syndrome. Intern Med J, Volume 36, pp. 724-728.

5 Tack, J. et al., 2006. A controlled crossover study of the selective serotonin reuptake inhibitor citalopram in irritable bowel syndrome. Gut, Volume 55, pp. 1095-1103.

6 Talley, N. J. et al., 2008. Antidepressant Therapy (Imipramine and Citalopram) for Irritable Bowel Syndrome. Dig Dis Sci, Volume 53, pp. 108-115.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *