Category: Kost

Recept och specifika kostbehandlingar såsom FODMAP

Lite bevis för FODMAP

Fodmap har blivit en populär diet bland många och förespråkare för dieten menar att den hjälper upp till 80% av IBS-patienter. Vissa går så långt som att hävda att dieten botar. Ett påstående jag utvecklat en allergisk reaktion mot.

Jag känner väl att jag varit sjuk så pass länge att jag inte orkar hurra över alla dessa ”botemedel” som dyker upp då och då. Förr testade jag det mesta. Det räckte med att någon påstod att det hjälpt deras grannes kusin för att få mig att prova. Idag, vis av erfarenhet, kräver jag lite mer än så. Absolut bäst är om det finns ordentliga studier bakom påståendet, men jag kan nöja mig med några enstaka förutsatt att de håller hög kvalitet.

Så hur är det då med Fodmap? Finns det övertygande bevis om att den hjälper så många med IBS?

FODMAP utvecklades, som ni kanske vet, i Australien, och innebär att man grupperat olika sockeralkoholer och kolhydrater tillsammans baserat på hur snabbt de tas upp av kroppen. Dessa har främst tre saker gemensamt: de tas upp dåligt av tunntarmen, har en osmotisk effekt och bryts snabbt ned av bakteria. Detta gör att symptom som gaser, uppblåsthet, kramper och diarré kan uppkomma.

Enligt Drug and Therapeutics Bulletin så finns det egentligen väldigt lite bevis för att FODMAP skulle vara effektivt som behandling vid IBS. De har gått igenom publicerade studier kring FODMAP, och kommit fram till att även om studierna visar att patienter upplever viss symptomlättnad av dieten så finns en del frågetecken. Bland annat att en studie indikerar hur tarmfloran förändras av dieten (Läs mer om det i inläggen FODMAP, inte överlägsen och FODMAP, bra eller dåligt)

De menar att studier som stöder påståendet att FODMAP är en effektiv behandling är baserat på ett fåtal relativt små, kortvariga öppna oblinda eller singel-blinda studier. Vidare menar de att det kan vara svårt att behålla en allsidig kost när man begränsar sin diet.

En FODMAP-diet kan emellertid vara lämplig för motiverade patienter där andra behandlingsmetoder har misslyckats, men ska endast göras under övervakning av en dietist med specialistkompetens.

Drug and Therapeutics Bulletin avslutar:
 ”However, we believe that patients should be advised that there is very limited evidence for its use, the ideal duration of treatment has not been assessed in a clinical trial, and its place in the management of IBS has not been fully established.”

Källa: http://dtb.bmj.com/content/53/8/93.abstract

GI-kost

Många med IBS äter mat med lågt glykemiskt index i hopp om symptomlindring. Det är dessutom en kost som påstås vara nyttig vad gäller insulinkänsligheten men en nyligen publicerad studie visade att det faktiskt kan vara tvärtom.

Glykemiskt index är ett mått på hur mycket blodsockerkurvan stegras efter  intag av ett visst livsmedel. Generellt sett anses ett lågt glykemiskt index vara bra då det minskar insulinpåslaget. Men någon positiv effekt av mat med lågt glykemiskt index kunde forskarna alltså inte se. Snarare blev resultatet tvärtom.

För mat med högt kolhydratinnehåll resulterade fem veckors kost med ett lågt GI-index i 20 procent sämre insulinkänslighet, jämfört med fem veckors kost  med högt GI-index.

Läs mer om det här: Ingen effekt av mat med lågt GI-index

FODMAP inte överlägsen

Under UEG-veckan* presenterades väldigt intressanta resultat vad gäller kostbehandling vid IBS.

En studie har gjorts för att jämföra traditionell kostbehandling och FODMAP vid IBS. 65 patienter med IBS från tre olika sjukhus här i Sverige delades upp i två grupper, en traditionell på 33 stycken och en FODMAP på 32 stycken, och fick äta enligt gruppens kostråd. Symptomgraden mättes med hjälp av IBS severity scoring system (IBS-SSS) i början och i slutet av studien.

Resultaten visade sig vara väldigt lika mellan de två grupperna. 56 % i FODMAP-gruppen jämfört med 52 % i den traditionella diet-gruppen svarade på behandling och fick minskade symptom. Vad gäller specifika symptom var lindringen, i de båda grupperna, väldigt lika vad gäller buksmärta, tarmtömningsfrekvens och livskvalité. När det gäller uppblåsthet var dock den traditionella dieten mer effektiv.

Ingen direkt skillnad mellan de olika dieterna alltså, och författarna till studien menar att en kombination av båda kan vara en lösning på individuell nivå.

*UEG står för United European Gastroenterology

 

Mer om FODMAP

Jag har skrivit lite om FODMAP tidigare i inläggen FODMAP, FODMAP fun och FODMAP, bra eller dåligt?

FODMAP är en diet framtagen av australienska forskare, och börjar bli populär världen över som symptomlindring vid IBS. Dieten går ut på att undvika fruktaner, galaktaner, sorbitol, laktos, fruktos och sockeralkoholer eftersom dessa kan vara en symptomtrigger.

Dieten består av två faser. Den första fasen innebär att eliminera alla FODMAPs från kosten och bör pågå mellan 6-8 veckor. Tanken är att man ska låta magen och tarmen vila. Efter detta ska nästa fas påbörjas och det är då du ska börja återintroducera FODMAPs i kosten. Detta ska inte göras alla på en gång, utan en grupp i taget och det gäller att hålla koll på hur väl man tål gruppen som återintroducerats. När man närmar sig slutet på dieten är det många som kan återvända till normal kost, med enbart få FODMAPs som behöver undvikas.

Det är en bra idé att arbeta med en dietist som är väl insatt i hur FODMAP fungerar. Då kan du få hjälp att planera måltider under uteslutningsfasen, hjälp att återintroducera i bra takt och du kan få tips och råd för att slippa näringsbrist under dieten.

 

Lösliga fibrer, bra vid IBS

Det finns två typer av fibrer, lösliga och olösliga. En genomgång av 14 studier, gjorda på totalt 906 patienter, visade att lösliga fibrer kan vara en effektiv behandling vid IBS.

Lösliga fibrer är precis vad de låter som, fiber som löser sig i vatten. Olösliga är de som brukar påstås vara hälsosamma för mag- och tarmkanalen. De har exempelvis en laxerande effekt och fungerar som ett bulkmedel. Eftersom de olösliga inte löser sig så passerar de mag- och tarmkanalen relativt hela, och skyndar på själva passagen av tarmens innehåll.

Exempel på olösliga fibrer:

Fullkornsprodukter, vetekli, Musli, frön, nötter, bönor, linser, bär (blåbär, jordgubbar, lingon osv), vindruvor, russin, oskalad frukt som persikor, nektariner, päron och äpplen, apelsin, spenat, lök av olika slag och så vidare

Exempel på lösliga fibrer:

Ris, pasta, nudlar, havre, korn, vitt bröd eller surdeg (inte fullkorn), vetetortillas, soja, quinoa,  potatis, morötter, svamp, squash, bananer och så vidare

FODMAP, bra eller dåligt?

Flera olika sorters dieter har föreslagits som behandling vid IBS, men de vetenskapliga bevisen för deras effektivitet har sällan varit konsekvent. Senast är det FODMAP som har varit många studiers fokus. Här kan du läsa lite mer om FODMAP

Nedbrytningen av FODMAPs sägs öka gasproduktionen och det har  gjorts studier där FODMAP visar sig minska bland annat uppblåsthet och gasproduktion. Vidare har man gjort studier där man sett att FODMAP faktiskt varit orsaken till symptom hos några med diagnosen IBS. FODMAP är inte enbart dåligt dock, det är exempelvis en energikälla för mag- och tarmkanalens mikrobiota, och mikrobiotan är oerhört viktig för flera organ i kroppen. Förändringar i mikrobiotan har kopplats ihop med IBS,  där man bland annat sett hur människor med IBS har färre bifidobakterier i sin mikrobiota. Det har även associerats med förändringar i immunförsvar hos möss och buksmärta hos friska människor. FODMAPs har en väldokumenterad prebiotisk effekt.

Att förändra sin kost och minska eller utesluta FODMAP kan påverka mag- och tarmkanalen. Man vet att ett minskat intag av frukt och grönt förändrar hela mikrobiotan, glutenfri diet minskar markant antalet bifidobakterier hos friska kontroller och att helt utesluta FODMAP minskar hela mikrobiotan.

En studie visar hur en diet enligt FODMAP innebär en stor och betydande minskning av bifidobakterier. Det hela blir lite av en paradox, då FODMAP visat sig hjälpa några med IBS och kunnat minska symptom såsom uppblåsthet, hur bråttom du har till toaletten (urgency) och gaser. Bifidobakterier har som sagt kopplats ihop med buksmärta hos friska samt antalet dagar med smärta hos IBS:are. Flertalet studier har visat hur en behandling med bifidobakterier ger en positivt effekt vid IBS. Är det då en bra idé att äta enligt en diet som reducerar antalet bifidobakterier ytterligare?

Huruvida denna minskning av bifidobakterier är bestående eller om det ger några skadliga effekter på tarmens långsiktiga hälsa vet vi inte, det krävs fler studier för det.

FODMAP FUN

Äter du enligt FODMAP eller är intresserad av att testa så rekommenderar jag sajten FodmapFun. Här finns massor med information om FODMAP, tips på böcker om FODMAP, FODMAP-recept och så vidare.

Har du ätit enligt FODMAP ett tag och inte upplever tillräcklig lindring? Läs igenom Why The Low-FODMAP Diet Might Not Be Working For You

 

Alternativ behandling, kost

Många patienter med IBS upplever att deras symptom förvärras i samband med ätande1 2, och därför är det kanske rimligt att fundera över om det finns någon i maten som gör en sjuk. Studierna har visat på flera potentiella bakomliggande orsaker till den upplevda intoleransen men kostens roll i IBS är kontroversiell och skulle behöva studeras mer ingående.

(mer…)

Low Fodmap: Glutenfria nötkakor

Nötkakor

ca 20 st
Ingredienser
  • 125 g smör, rumstemp
  • 100 g råsocker
  • 1 stort ägg
  • 1 tsk vaniljextrakt
  • 2 msk yoghurt (naturell)
  • 150 g rismjöl
  • 150 g nötter, hackade
Gör såhär:

Sätt ugnen på 180°C och förbered två ugnsplåtar med bakplåtspapper.
Vispa socker och smör med elvisp till det blir ljust och tjockt. Tillsätt ägg och vaniljen, och vispa ihop. Vänd ner yoghurt, rismjöl och nötter försiktigt. Rulla ca en matsked av degen, platta ut och placera på plåtarna.
Grädda i ungefär 12 minuter, tills de fått en gyllene färg. Låt svalna på plåten en stund innan du placerar dem på galler för att kallna.

Förvara i lufttät burk, håller i ungefär tre dagar. Risenta har ett rismjöl.